Etikettarkiv: R2L

Våra herbarier

Skrivet den av

I mina klasser brukar mina elever få göra varsitt herbarium under lågstadiet. En fin bok där vi samlar pressade växter och skriver om dem. Den första växt vi pressade och skrev om var vitsippan.

Efter att vi plockat blommorna och lagt de i pressen så läste vi en text om vitsippan tillsammans. Vi arbetade med detaljerad läsning enligt Reading to learn. Jag hade texten uppe på på smartboarden samtidigt som eleverna hade varsitt exemplar av texten framför sig. Eleverna hade varsin markeringspenna i handen och skulle hitta ord som jag frågade efter i texten under läsningen. Innan varje mening så förberedde jag eleverna genom att jag berättade vad meningen skulle handla om. Efter att vi läst meningen tillsammans så ställde jag en fråga där jag gav betydelsen av ett ord som eleverna skulle hitta i texten och markera. Det är inte kontrollfrågor jag ställer utan jag ger betydelsen och eleverna hittar ordet. Orden som vi markerat arbetade vi vidare med genom att skriva upp dem på smartboarden och repetera betydelsen. Orden fungerade sedan som stödord för elevernas skrivande av egna texter. När eleverna skrev sina texter så hade de användning av sina kunskaper om den beskrivande rapporten som de fick under arbetet med svenska skogsdjur.

Här ser ni texten som vi använde för den detaljerade läsningen med orden markerade. Texten skrev jag själv. Vitsippa textElever skriver med stöd från stödorden.
Skriver om vitsippa 003

En elevtext.vitsippa

Elevernas böcker.

Herbarium

 

Detaljerad läsning och gemensam omskrivning

Skrivet den av

Ni som läste mitt tidigare inlägg om sexfältaren vet att min klass ska skriva en gemensam text om vargen. Som förberedelse inför att vi ska skriva vår text om vargen så arbetade vi med detaljerad läsning av en text om vargen som jag själv skrivit. Jag hade förberett genom att välja ut de ord som klassen skulle markera och tänka igenom vilka frågor som jag skulle ställa för att klassen skulle hitta orden. När man arbetar med detaljerad läsning ställer man inte kontrollfrågor till klassen under läsningen utan man ställer frågor som talar om ordets betydelse och låter eleverna identifiera ordet i texten för att sedan markera det.

Eftersom vi läst flera texter om vargen hade eleverna förkunskaper om vargen innan vi började läsa. Innan vi började läsa visade jag texten på smartboarden. Vi tittade på rubriken, underrubrikerna och bilderna och tog stöd av det för att prata om vad texten skulle handla om. Under läsningen hade eleverna varsin text framför sig och följde med i texten med fingret samtidigt som vi körläste. Innan varje ny mening berättade jag kort vad vi skulle få för information och efter varje mening stannade vi upp och jag gav betydelsen av ett ord eller uttryck som eleverna sedan identifierade och markerade. Jag markerade samtidigt i texten på smartboarden.markerar ord det. läs.Genom den höga stöttning som eleverna fick så kunde alla elever identifiera orden och hitta dem i texten. Det var första gången som min etta arbetade med detaljerad läsning och de var mycket entusiastiska och sa flera gånger under lektionen att det var jättekul! Detta trots att det är en väldigt lärarstyrd aktivitet där jag som lärare tar mycket talutrymme. De som efter lektionen var mest entusiastiska och hoppade bort till min kollega för att berätta om vad vi gjort var mina nyanlända elever. De kunde med hjälp av stöttningen jag gav förstå och ta till sig innehållet i en text som var långt mer avancerad än en text som de skulle kunna läsa på egen hand. Mina nyanlända elever fick efter den gemensamma läsningen läsa texten tillsammans med sin studiehandledare för att få ytterligare stöttning

Lektionen därpå skrev vi upp orden vi markerat på smartboarden och repeterade dess innebörd. Eleverna skrev på ett löst tangentbord och vi hade talsyntesen på som stöd. De turades om att skriva och de som inte skrev hjälpte den som skrev med stavningen om den behövde hjälp.skriva ord gem. läs.Lektionen därpå använde vi orden vi skrev upp som stödord för att göra en omskrivning av texten. Jag arbetade i halvklass med eleverna och delade upp texten så att de fick hälften var också satte vi ihop det till en text sen.

Nästa steg för oss är att arbeta med den beskrivande textens struktur innan vi ska använda vår sexfältare och skriva en gemensam text utifrån den.

Sagor

Före jul så arbetade min etta med sagan om de tre små grisarna som ni kan läsa om i följande inlägg 1, 2, 3 och 4. Vi avlutade det arbetet med att eleverna fick skriva egna sagor. När sagorna var färdigskrivna så valde jag att vänta med att göra böcker och måla illustrationerna till efter jul eftersom det var Lucia, julpyssel och en massa annat som hör december till. När eleverna kom tillbaka till skolan nu så kom vi direkt igång med deras böcker som de hade sett fram emot att få göra.

När de skulle skriva sina sagor fick de tillsammans med sin skrivkompis göra en planering först med hjälp av denna fyrhörning.fyrhörningVi har använt den tidigare så de vet hur de ska använda den.  Orientering är vilka som är med, var och när sagan utspelar sig. Evaluering är hur de som är med i sagan reagerar på problemet. Till ruta ett så väljer de från en hög med inspirationsbilder vilka som ska vara med i deras saga och var den ska utspela sig. Bilderna är clipart-bilder som jag skrivit ut och laminerat så att vi kan använda dem flera gånger. I de andra rutorna skriver vi ner några stödord.bilder till sagaDe skrev sina sagor i Skolstil på iPadsen och böckerna har vi gjort i A3-format så att deras illustrationer får gott om plats.Draken och tigern ParkenResan till rymden
Resan till rymden2 Resan till rymden3

Elevernas omskrivningar av sagan om de tre små grisarna

Den här veckan har vi fortsatt arbetet med sagan om de tre små grisarna med  roliga lektioner där eleverna har gjort omskrivningar av sagan i sina skrivpar. Läs om hur vi arbetat lektionerna innan med sagan här 1, 2, 3.

Jag inledde lektionen med att vi tillsammans läste igenom de omskrivningar som vi gjorde i halvklasserna veckan innan. Vi repeterade hur omskrivningarna och orignalsagan var uppbyggd med rubrik, orientering med tre djur i och vad djuren ska göra, problem, evaluering, lösning och avslut. Eleverna satt sedan i sina skrivpar och planerade sin saga tillsammans innan de satte igång att skriva. Vi fick 11 nya underbara sagor i klassen. Det syns att eleverna har plockat upp mycket från originalsagan genom det grundliga arbete vi lagt ner på den. Flera elever har t.ex. skrivit meningar med bisatser liknande den mening som vi arbetade med tidigare (se detta inlägg). ind omsk 3ind omsk 1 ind omsk 2Nästa vecka kommer vi till sista steget i Reading to learn-cykeln och avslutar sagoarbetet för denna gång med att vi skriver egna sagor.Reading to learn cycle