Etikettarkiv: Personligt återgivande text

Återgivande texter om vårt museibesök

Nu är det dags att använda oss av de kunskaper om den personligt återgivande genren som jag beskrev hur vi arbetat med i mitt förra blogginlägg. Arbetet jag beskrev där hör till fas två i cirkelmodellen.

Jag ska nu beskriva hur vi arbetade igenom resten av cirkelmodellen genom att skriva en personligt återgivande text om en utflykt till Riksidrottsmuseet. Till fas ett i cirkelmodellen hör studiebesöket och även lektionen dagen därpå då vi för att bygga upp kunskapen hos alla elever och befästa den återberättade besöket muntligt tillsammans och tittade på bilder från besöket. Efter att vi återberättat besöket och satt ord på allt vi upplevt och gjort tillsammans så planerade vi texten tillsammans. Vi använde oss av en planeringsmall som finns som extramaterial till boken Låt språket bära. Vi skrev in stödord i den till det vi skulle skriva om i texten och pratade om att det var viktigt att vi i våra texter skrev mycket mer än bara meningar med stödorden i, att vi använder evaluerande språk, beskriver hur vi reagerat, tyckt och tänkt om det som hände. Vi repeterade det vi arbetat med i fas 2 som förutom evaluerande språk var genrens struktur, tidsord och aktionsverb.I fas tre av cirkelmodellen valde jag att vi skrev en gemensam orientering. Jag valde det eftersom jag vill att eleverna ska bygga ut sina orienteringar mer. Genom att vi skriver den tillsammans får de en modell för hur man kan bygga ut orienteringen. När vi skrivit färdigt orienteringen mailade jag den till eleverna så att de kunde skriva vidare på den. I fas fyra skrev eleverna färdigt texten med hjälp av den gemensamma planeringen. Innan de började skriva repeterade vi lärandemålen:

  • Du ska kunna använda passande struktur för en Personligt återgivande genre.
  • Du ska kunna använda dig av olika tidsord i texten för att ordna händelserna i kronologisk ordning.
  • Du ska kunna använda dig av passande aktionsverb för att driva handlingen framåt.
  • Du ska kunna använda dig av ett evaluerande språk i dina texter för att beskriva hur du tyckte, tänkte och kände.
  • Du ska kunna bearbeta din text utifrån den bedömning som du får av din text.

För att öva på det sista lärandemålet att bearbeta sin text har eleverna en checklista till hjälp som de använder när de skrivit sitt första utkast. De använder checklistan på egen hand eller med stöd av mig för att bedöma sin text. De bearbetar sedan sin text utifrån bedömningen. När texten är färdig fyller vi i en bedömningsmatris tillsammans för att se vad de visat på i sin text. Utifrån den bedömningen diskuterar vi vad de ska försöka utveckla i sin nästa text.Här är två av texterna:

Att återberätta

För att återberätta något som vi gjort eller varit med om skriver vi en personligt återgivande text vilket vi började med redan i förskoleklass. Då texten kan byggas runt en gemensamt upplevd händelse är den väldigt tacksam att arbeta med tillsammans med eleverna vilket gjorde att vi skrev flera texter i genren både i förskoleklass, åk 1 och nu i åk 2.

Det är viktigt att det är en progression i textgenren genom skolåren så att elevernas texter utvecklas. I förskoleklass hade texten en enkel uppbyggnad. Den startade med en enkel orientering följt av att vi räknade upp några händelser i kronologisk ordning innan vi skrev en avslutande kommentar om vad vi tyckte om det som hänt. I åk 1 byggde vi ut textgenren med att skriva mer om händelserna och få in det evaluerande språket som beskriver hur vi reagerat på det som hänt. Nu i åk 2 går vi djupare in i de språktypiska dragen för genren och arbetar med följande lärandemål:

  • Du ska kunna använda passande struktur för en Personligt återgivande genre.
  • Du ska kunna använda dig av olika tidsord i texten för att ordna händelserna i kronologisk ordning.
  • Du ska kunna använda dig av passande aktionsverb för att driva handlingen framåt.
  • Du ska kunna använda dig av ett evaluerande språk i dina texter för att beskriva hur du tyckte, tänkte och kände.
  • Du ska kunna bearbeta din text utifrån den bedömning som du får av din text.

Detta arbete hör till fas två i cirkelmodellen.

Jag skrev en modelltext som vi använde som grund för att arbeta med detta. När vi arbetade med strukturen plockade vi ut strukturen modelltexten tillsammans på smartboarden. Sedan delade jag in eleverna i par och gav dem varsitt exemplar av texten som jag klippt isär i de olika strukturstegen vilken de fick pussla ihop. De fick också lappar med de olika strukturstegens namn på som de lade bredvid respektive struktursteg.

Vi repeterade vad tidsord är och vad de har för funktion innan vi tillsammans plockade ut tidsorden ur texten på smartboarden. Vi fyllde på vår plansch med tidsord som vi har i klassrummet med de nya tidsorden vi hittade innan jag delade in eleverna i par som fick varsin lucktext där jag tagit bort tidsorden som de fick fylla i. Vilka tidsord de valt att skriva in i luckorna i de olika paren blev ett bra underlag för att tillsammans diskutera hur man kan variera tidsorden och vad skillnaden i texten blir beroende vilket tidsord man väljer – nu, plötsligt, efter ett tag.

Vi har plockat ut aktionsverben ur texten tillsammans genom att markera dem i texten på smartboarden. Vi fyllde sedan på vår plansch med aktionsverb genom att sätta upp de nya verben vi hittade. Därefter delades eleverna återigen in i par för att arbeta med en lucktext där jag tagit bort aktionsverben som eleverna fick fylla i tillsammans. I den gemensamma genomgången av vilka verb de olika paren valt att skriva belystes vad aktionsverben har för funktion i texten och vad som händer med textens innehåll och nyanser när man byter mellan olika aktionsverb. Vi lekte även charader med de olika aktionsverb som vi samlat på vår plansch. Genom charadern där eleverna visade de olika verben med kroppen gavs alla elever oavsett språknivå möjligheter att förstå och ta till sig orden. Charader är ju dessutom väldigt roligt;)

Slutligen arbetade vi med det evaluerande språket, språket som uttrycker hur skribenten reagerat – tänkt, känt, tyckt. Vi pratade om hur viktigt det var för att göra texten intressant. Om skribenten bara räknar upp alla händelser men inte skriver något om hur hen reagerat blir texten ganska tråkig att läsa. Vi läste modelltexten tillsammans på smartboarden och eleverna letade upp ställena där det fanns evaluerande språk varpå jag markerade det.Av modelltexten gjorde jag en genreplansch som vi satte upp i klassrummet. Vi ska nu använda vår kunskap som vi byggt upp i fas 2 för att skriva en personligt återgivande text om en utflykt.

Läsårets sista utflykt

Skrivet den av

I onsdags var vi på vår sista utflykt som ettor. Snart blir det sommarlov och i höst börjar klassen i tvåan. Vi åkte till Ängsjö friluftsområde och hade en underbar dag med sol, lek och bad. Tillbaka i skolan igen så skrev vi en personligt återgivande text om utflykten. Det blir den sista för läsåret. I förskoleklass var fokus i de personligt återgivande texterna på att de skrev de i kronologiska ordning och samordnade händelserna med tidsord. Nu i ettan så har vi arbetat vidare med att utveckla deras personliga röster i texterna, att de skriver om vad de upplevt och hur det kändes. Till tvåan blir det nya utmaningar!

Här är två av texterna.Ängsjö1 Ängsjö2

 

Ny genreplansch

Skrivet den av

Veckan innan lovet hade vi vinteridrottsdag och åkte skridskor. Dagen efter så skrev jag och klassen en gemensam text om vinteridrottsdagen. När vi nu skriver personligt återgivande texter så har vi mycket fokus på att få med det personliga, vad vi tyckte om det vi gjorde och hur det kändes. Av vår gemensamma text gjorde vi en ny genreplansch att sätta upp i klassrummet. Det var dags att byta ut den gamla som vi gjorde i förskoleklass. Nu i ettan skriver vi på en annan nivå och behöver en plansch som matchar det. Jag gör ofta genreplanscherna av gemensamma texter så att det är en text som eleverna är välbekanta med som sitter uppe. Planscherna används som stöd både vid det gemensamma och det egna skrivandet.plansch åk1