Etikettarkiv: pedagogisk planering

Återgivande texter om vårt museibesök

Nu är det dags att använda oss av de kunskaper om den personligt återgivande genren som jag beskrev hur vi arbetat med i mitt förra blogginlägg. Arbetet jag beskrev där hör till fas två i cirkelmodellen.

Jag ska nu beskriva hur vi arbetade igenom resten av cirkelmodellen genom att skriva en personligt återgivande text om en utflykt till Riksidrottsmuseet. Till fas ett i cirkelmodellen hör studiebesöket och även lektionen dagen därpå då vi för att bygga upp kunskapen hos alla elever och befästa den återberättade besöket muntligt tillsammans och tittade på bilder från besöket. Efter att vi återberättat besöket och satt ord på allt vi upplevt och gjort tillsammans så planerade vi texten tillsammans. Vi använde oss av en planeringsmall som finns som extramaterial till boken Låt språket bära. Vi skrev in stödord i den till det vi skulle skriva om i texten och pratade om att det var viktigt att vi i våra texter skrev mycket mer än bara meningar med stödorden i, att vi använder evaluerande språk, beskriver hur vi reagerat, tyckt och tänkt om det som hände. Vi repeterade det vi arbetat med i fas 2 som förutom evaluerande språk var genrens struktur, tidsord och aktionsverb.I fas tre av cirkelmodellen valde jag att vi skrev en gemensam orientering. Jag valde det eftersom jag vill att eleverna ska bygga ut sina orienteringar mer. Genom att vi skriver den tillsammans får de en modell för hur man kan bygga ut orienteringen. När vi skrivit färdigt orienteringen mailade jag den till eleverna så att de kunde skriva vidare på den. I fas fyra skrev eleverna färdigt texten med hjälp av den gemensamma planeringen. Innan de började skriva repeterade vi lärandemålen:

  • Du ska kunna använda passande struktur för en Personligt återgivande genre.
  • Du ska kunna använda dig av olika tidsord i texten för att ordna händelserna i kronologisk ordning.
  • Du ska kunna använda dig av passande aktionsverb för att driva handlingen framåt.
  • Du ska kunna använda dig av ett evaluerande språk i dina texter för att beskriva hur du tyckte, tänkte och kände.
  • Du ska kunna bearbeta din text utifrån den bedömning som du får av din text.

För att öva på det sista lärandemålet att bearbeta sin text har eleverna en checklista till hjälp som de använder när de skrivit sitt första utkast. De använder checklistan på egen hand eller med stöd av mig för att bedöma sin text. De bearbetar sedan sin text utifrån bedömningen. När texten är färdig fyller vi i en bedömningsmatris tillsammans för att se vad de visat på i sin text. Utifrån den bedömningen diskuterar vi vad de ska försöka utveckla i sin nästa text.Här är två av texterna:

Klassificera djur

Vi har nu börjat med arbetsområdet svenska skogsdjur i min etta. Målen med arbetsområdet är att eleverna ska kunna namnen på några av våra vanligaste skogsdjur, kunna klassificera några av våra vanligaste skogsdjur efter djurfamilj, kunna berätta om minst ett djurs näringskedja och kunna skriva en beskrivande rapport om ett djur med rätt struktur där de använder några expertord (ämnesspecifika ord). Om ni vill läsa den pedagogiska planeringen skriven för eleverna så finns den här, LPP svenska djur åk 1. Eleverna har efter att vi gått igenom den tillsammans fått den och limmat in den i deras bok Mitt lärande. Vi kommer att återkomma till den under arbetet och färglägga fält i bedömningsmatrisen när eleverna visar för oss att de uppnår målet.

Jag startade upp den här veckan med att vi arbetade med att klassificera djur. Vi såg filmen Klassifikation av djur som finns på SLI. I den presenteras de olika grupperna insekter, groddjur, kräldjur, fåglar, fiskar och däggdjur. Det var första gången som vi i klassen pratade om att gruppera djur efter deras egenskaper så därför valde jag att börja med de stora grupperna. De nya ämnesspecifika ord vi mötte skrev vi upp på vår expertordsplansch efter att jag förklarat dem. Planschen fyller vi på hela tiden under arbetets gång. Efter att vi diskuterat filmen tillsammans, de olika grupperna och vad som kännetecknade dem så berättade jag att vi kommer att arbeta vidare med gruppen däggdjur.

dj

Dagen efter följde vi upp det med att prata om att däggdjuren kunde delas in i olika grupper, klassificeras. Jag hade valt ut de tre grupperna, hjortdjur, rovdjur och gnagare som vi skulle arbeta vidare med. Vi läste tillsammans från sidan http://svenska-djur.se om de olika grupperna och vad som kännetecknar dem. Hjortdjur hade sidan ingen text om så där läste vi en text från NE. Efter att ha läst igenom texterna och pratat om de olika grupperna delade jag in klassen i tre grupper. Varje grupp fick en uppsättning med kort på djur från de tre grupperna och skyltar med gruppernas namn på och fick sätta sig och sortera djuren in i de olika grupperna. I övningen övade de både på gruppernas namna och djurens namn.klaccificeraNästa vecka kommer vi att välja ett djur som vi kommer att arbeta gemensamt med i klassen. Vi kommer att arbeta genom cykeln för undervisning och lärande med målet att skriva beskrivande rapporter.

 

Eleverna leder samtalet

Efter någon veckas förberedelse har vi haft våra utvecklingssamtal under två dagar och jag är så stolt och imponerad över mina kompetenta elever som återigen lett sina egna samtal med bravur! De gjorde det första gången förra året i förskoleklass så nu var det tredje samtalet de ledde. Då eleverna leder sina egna samtal så gäller det att de är ordentligt förberedda.

Vi har arbetat igenom ämne för ämne och diskuterat med eleverna vad kravnivåerna är i åk 3. När vi gått igenom kravnivåerna så har jag använt de omskrivningar av dem som finns på Ullis skolsida. Hon har lyckats formulera om kravnivåerna så att eleverna förstår vad de innebär. Vi har sedan pratat om vad vi arbetat med i ämnet och gjort en mindmap om det. Slutligen så har eleverna fått fundera över vad de kan och vad de behöver lära sig i ämnet och skrivit ner det i sin bok Mitt lärande. Så här kan det se ut i boken:

imageimageimageimageimage

I boken finns också deras LPP:er inklistrade där vi i bedömningsmatriserna färglagt det de uppnått i dem.

Vi övade innan samtalen så att alla eleverna skulle vara trygga med hur de skulle genomföra det. Eleverna parades ihop två och två och fick turas om att hålla i samtalet och att låtsas vara förälder.

Samtalen inleddes med att eleven gick och mötte sin förälder i dörren, tog i hand och sa välkommen till mitt samtal för att sedan visa föräldern till det bord där de skulle sitta. Där hade eleven plockat fram allt som hen skulle visa under samtalet. De började med boken Mitt lärande där de läste upp målen från sin förra IUP och pratade om hur det gått med dem. Därefter läste de upp vad de skrivit om de olika ämnena och berättade om dem innan de visade upp de skolarbeten som vi valt att de skulle visa.

Samtalen var bokade med en kvarts mellanrum under hela skoldagen så det var flera samtal som pågick samtidigt i klassrummet vid olika bord. Jag och min kollega gick mellan samtalen och lyssnade och svarade på frågor. Alla samtal avslutades med att vi skrev den framåtsyftande delen av IUP:n tillsammans som föräldern fick med sig hem. IUP:n klistrar eleverna in i sin bok och vi går till den med jämna mellanrum för att se om de utvecklats i det som vi valt att skriva in.

Jag är tydlig med föräldrarna om att utvecklingssamtalet handlar om elevens kunskapsutveckling och om det finns andra saker som vi behöver diskutera så bokar vi in en annan tid för det.

Det här är det tredje året som jag har elevledda utvecklingssamtal i min klass och redan efter första omgången så insåg jag att jag aldrig skulle återgå till traditionella samtal igen. Den kunskap som mina elever besitter om sig egen kunskapsutveckling, vad de kan och vad de behöver lära sig, vad nästa steg är efter samtalen kom mina tidigare elever aldrig i närheten av när jag hade traditionella utvecklingssamtal. Jag lyckades heller aldrig få till riktigt bra trepartssamtal när jag satt med under hela samtalet. Föräldrarna utrycker att de är väldigt nöjda med samtalen och jämför ofta med äldre syskons samtal och säger att de inte alls fick lika bra information där eller blev så bra insatta i vad deras barn gör i skolan och vad det kan. Ingen berättar bättre om deras kunskapsutveckling än eleverna själva!

Räknehändelser

Vi har under en period arbetat med tiokamraterna i min etta. Vi har gjort massor av praktiska övningar som t.ex. tiokamratsbowling, tiokamratsmemory och använt plockmaterial där vi delat upp talet tio. Vi har även sjungit tiokamratssången som är mycket populär i klassen. Den har samma melodi som björnen sover och texten är:

0+10, 1+9, 2+8 med, 3+7 är tio, 4+6 är tio, 5+5, vad blir det då? Jo 10 likaså

I dag skrev vi räknehändelser med subtraktionstal med tiokamraterna. Jag hade förberett lektionen med att rita en teckning av en äng med tio blommor på. Tre blommor hade jag gjort kryss över och ritat pilar från dem till en bukett med tre blommor. Jag lade teckningen under dokumentkameran så att klassen skulle kunna se den på Smartboarden. Innan jag visade teckningen så pratade vi om vad räknehändelser är och eleverna mindes att vi skrev det i förskoleklass. Vi tittade även på vår pedagogiska planering för åk 1 där det står som lärandemål att eleverna ska kunna tiokamraterna, lilla minus och även hitta på räknehändelser.

Nu var det dags att visa min teckning. Vi tittade på den tillsammans på Smartboarden. Jag berättade min räknehändelse för dem och eleverna räknade blommorna och sa att den visade 10-3=7. Vi skrev sedan ner min räknehändelse tillsammans. Det var en gång en äng där det växte tio blommor. En dag kom det en pojke och plockade tre blommor som han skulle ge till sin mamma. Hur många blommor fanns det sedan kvar på ängen? Eleverna fick sedan sätta sig med sin skrivkompis. De fick varsin lapp av mig med en matteuppgift på som t.ex. 10-6=4. De fick fundera över vad de kunde skriva för räknehändelse till sin uppgift och sedan rita en teckning till den.

Lektionen därpå samlade jag eleverna på mattan framför Smartboarden och  vi läste igenom min räknehändelse igen. Jag visade var i texten det stod hur många det var och vad det var. Jag visade sedan på var det stod hur många som försvann och hur de försvann. Slutligen visade jag på att texten avslutades med en fråga om hur många som fanns kvar och att den meningen avslutades med ett frågetecken. Jag sa att de skulle ha med de delarna i sina räknehändelser. Elverna skrev sina räknehändelser i appen Skolstil 2. Lektionen avslutades med att de fick läsa upp och visa sina räknehändelser för klasskamraterna via dokumentkameran och Smartboarden. Här är några av dem.

image image image