Etikettarkiv: NO

Viktiga småord

Det finns många småord som är viktiga för att nyansera språket mellan en positiv pol och en negativ som t.ex. kan och bör. Dessa småord ställer till det med läsförståelsen för flera av våra elever, speciellt för våra svenska som andraspråkselever.

Vi arbetar med insekter i min tvåa och har samlat in information om den röda skogsmyran inför att eleverna ska skriva en beskrivande rapport om den. I den första boken vi läste fann vi följande information om hur många myror det bor i en myrstack Det kan finnas 100 000 myror i ett bo. Jätteintressant tyckte eleverna och vi pratade om hur många 100 000 är. Följande dag läser vi en annan text om myran och i den stod det Det kan bo en miljon myror i en myrstack. Jag såg här ett tillfälle till att komma in på källkritik och frågade klassen hur det kunde komma sig att det stod olika i böckerna, vilken skulle jag lita på?

Efter att vi tittat i boken som vi läste dagen innan och jämfört texterna började eleverna att diskutera. Det kom lite olika förslag och diskussionen tog en annan väg än källkritik och landade i en diskussion om modalitet. En elev i klassen sa ”Det finns ett viktigt ord här – kan. Det betyder att det kan bo, inte att det måste bo så många i varje myrstack.” Jag fick en wow-känsla över den diskussion som klassen var inne på och vi diskuterade vidare vad som hände med meningen om vi ändrade meningen till: Det bor 100 000 tusen myror i en myrstack, Det kanske bor 100 000 myror i en myrstack eller Ibland bor det 100 000 myror i en myrstack. En elev avrundade diskussionen med att säga att om det är en helt nybildad myrstack med bara några myror kan man skriva Det kan bo 10 myror i en myrstack. 

Vi läste sedan vidare och efter att vi var färdiga med texten och hade samlat in mer information till vår kommande text återvände jag till sidan med meningen Det kan bo en miljon myror i en myrstack. Jag frågade om de kom ihåg vad ordet kan gör för meningens innebörd och hela klassen kunde förklara det.

kan

Texten vi läste via vår dokumentkamera.

Någon diskussion om källkritik blev det inte men det gick upp ett annat ljus för eleverna. Vad viktigt det är att fånga upp det eleverna tar upp och bygga vidare på det. Dessa småords påverkan på meningars innebörd får vi inte glömma bort i vår undervisning. Det är inte alltid vi har sådan tur att eleverna tar upp det!

Gullvivan

Skrivet den av

Nu har vi skrivit om vår andra blomma, gullvivan. För två veckor sedan var vi ut och plockade dem och lade i växtpressen. Idag har vi skrivit om gullvivan. Precis som med vitsippan så hade jag skrivit en beskrivande rapport om blomman som vi gjorde en detaljerad läsning av. De ord som eleverna markerade använde de sedan som stödord för att skriva en egen text som de limmade in i sina herbarier. Läs mer här om hur vi arbetade med vitsippan.
Gullvivetextgullvivetext med markeringarGullviva

Våra beskrivande rapporter är klara

Efter att under en längre tid arbetat med svenska skogsdjur så kommer vi att avsluta det nästa vecka med att eleverna får läsa sina texter och berätta om sitt djur på vårt föräldramöte. Efter att de blev färdiga med sina texter har de skrivit två frågor om innehållet i texten och övat på att läsa sin text. Frågorna kommer de att ställa efter att de läst texten.

Skrivparen fick välja själva vilket djur de skulle skriva om. Vi åkte sedan till Naturhistoriska riksmuseet och tittade på djuren och läste om dem där. Jag hade med sexfältare till alla grupperna och hjälpte dem att fylla på dem med fakta. Läs om hur du använder en sexfältare här. När vi kom tillbaka till skolan så läste vi fler texter och fyllde på med mer fakta i sexfältarna innan det var dags att börja skriva. sexfältare björn

Av elevernas texter har vi gjort planscher som vi satt upp på väggen. Nu är det bara redovisningarna på föräldramötet kvar, vilka kommer att gå galant:)beskrivande rapport om björnen Beskrivande rapport älg

Den beskrivande rapportens struktur

Skrivet den av

I dag har vi arbetat med den beskrivande rapportens struktur inför att vi ska skriva en text om vargen tillsammans. Jag använde mig av en text om gråsälen som jag skrivit själv. Jag skrev den själv för att få en beskrivande rapport på lagom nivå för mina elever med en tydlig struktur. För er som läst mitt inlägg om sexfältaren så ser ni att de delar som beskrivs i texten om gråsälen stämmer överens med de fält som vi har i vår sexfältare.

Efter att vi läst igenom texten tillsammans och noggrant gått igenom innehållet i den fick klassen hem den som läsläxa. Detta för att de ska kunna texten och dess innehåll innan vi börjar dekonstruera den.

Vi inledde lektionen med att läsa igenom texten tillsammans på smartboarden. Därefter plockade vi ut rubriken, vilket var lätt för eleverna. Jag skrev rubrik bredvid rubriken i texten på smartboarden. Att klassificera arbetade vi med för någon vecka sedan så det begreppet är klassen bekant med. Hur vi arbetade med det kan läsa om här. Vi läste första stycket tillsammans och skrev sedan klassifikation bredvid. Därefter läste vi stycke för stycke tillsammans och pratade om vad det handlade om innan vi skrev upp det bredvid. Precis som tv-kockarna hade jag förberett och gjort en plansch innan som jag tog fram när vi var färdiga och satte upp på väggen:)
genreplansch beskr