Etikettarkiv: läsförståelse

Bondgårdsdjur

Skrivet den av

Förra veckan var vi på bondgårdsbesök med klassen. Det är alltid lika kul att få komma ut till en bondgård med klassen och träffa bonden och djuren. Vi hade förberett oss innan genom att läsa om bondgårdar i Sverige och eleverna var fulla av frågor till bonden.

Efter besöket kopplade vi dagens bondgård till de första bönderna i Sverige på bondestenåldern vilken vi precis läst om i klassen. Vi gjorde jämförelser och kom fram till flera likheter och skillnader.

De djur som bönderna på bondestenåldern hade, kor, får, getter och grisar arbetade vi sedan vidare med och skrev beskrivande rapporter om. Vi läste tillsammans om kon och samlade information i en sexfältare som jag hade på smartboarden. Vi läste bl.a. texten om kor som finns på http://svenska-djur.se/.

Vi repeterade sedan den beskrivande rapportens struktur med hjälp av vår genreplansch innan vi började skriva en gemensam text på smartboarden utifrån vår sexfältare. När texten var färdig frågade en elev om vi inte kunde göra en ny genreplansch av vår gemensamma text om kon eftersom den andra var från ettan. Klart att vi inte kan ha en plansch uppe som är ett helt år gammal uppe;)

Eleverna delades sedan in i par som fick välja vilket djur de ville skriva om. Texterna har nu satts upp på väggen och ska redovisas för klasskamraterna imorgon.

Elevernas egna programmeringsinstruktioner

Skrivet den av

Efter förra veckans arbete med att följa en instruktion för programmering byggde vi vidare med att eleverna fick göra egna programmeringar i Schratch Jr som de skrev instruktioner till. Efter att jag repeterat strukturen för en en instruktion med hjälp av vår genreplansch och kopplat till hur de följde min instruktion förra veckan fick eleverna sätta igång.

Det blev genast full aktivitet i klassrummet. Eleverna arbetade i par och hade två iPads, en som de programmerade på och en som de skrev instruktionen till programmeringen på.  När de var färdiga med sin instruktion fick de testa att programmera efter sin egen instruktion för att se om de skrivit ner alla steg i tillvägagångssättet. De bytte sedan instruktion med ett annat par för att testa varandras instruktioner. De flesta instruktioner gick att följa men vi märkte att flera hade glömt att skriva några steg i tillvägagångssättet, att de tog vissa steg för givet vilket gjorde att instruktionen då blev svår att följa. Vi kommer att arbeta vidare med instruktionerna och programmering för att utveckla både deras skrivande och programmerande.

Instruktioner för programmering

Jag har sedan i höstas arbetat med att programmera i Scratch Jr i min tvåa. Eleverna har lärt sig grunderna och fått små uppdrag. Jag har integrerat matematiken på ett naturligt sätt då man under programmeringen hela tiden måste beräkna t.ex. hur många steg som behövs för att komma till en viss punkt eller vilket tal som gör att en sprajt snurrar ett helt varv eller ett halvt varv. Koordinatsystemet introducerades här för eleverna på ett naturligt sätt där eleverna direkt förstod nyttan med det.

Jag har också integrerat svenskan i programmeringsundervisningen genom att arbeta med instruktioner. Jag har gett eleverna instruktioner både muntligt och skriftligt om hur de ska programmera för att uppnå det som är målet med lektionen. Den här veckan repeterade jag de olika programmeringsblocken vi använt under lektionerna och visade sedan en programmering jag gjort där jag använt de olika blocken. Eleverna fick sedan i uppgift att göra en egen liknande programmering med hjälp av en skriftlig instruktion de fick av mig.

Jag gick igenom instruktionen tillsammans med klassen. Jag tog här tillfället att arbeta med hur man läser och tolkar en instruktion och hur den är uppbyggd. Jag kopplade programmeringsinstruktionen till en instruktion de fick före påsk för att göra en påskkyckling. Jag visade på att bägge instruktionerna hade samma struktur, rubrik som talar om målet, materiallista och tillvägagångssätt.

Eleverna fick sedan varsin instruktion och satte igång att programmera med hjälp av den. De flesta klarade att följa instruktionen på egen hand medan andra behövde påminnas om att läsa varje punkt i tillvägagångssättet.

Nästa vecka kommer vi att koppla tillbaka till instruktionen de följde den här veckan genom att repetera den och sätta upp den här genreplanschen som jag gjort. Eleverna kommer sedan att delas in i par för att få göra en egen programmering som de ska skriva en instruktion till. Genreplanschen fungerar som ett stöd till eleverna när de ska skriva sina egna instruktioner. De kommer sedan att få ge instruktionen de skrivit till sina klasskompisar för att se om instruktionen fungerar.Om du vill ha min genreplansch för instruktionen finns den som PDF att lada ner här: instruktion.

Sagan om den lilla lilla gumman blev Sagan om den stora stora alven

Skrivet den av

Vi har under de senaste veckorna arbetat utifrån Elsa Beskows klassiker Sagan om den lilla lilla gumman i min tvåa. Vi har pratat om vem Elsa Beskow var och läst böcker ur hennes bokskatt för att sedan fokusera på Sagan om den lilla lilla gumman. Efter att vi läst boken flera gånger tillsammans och diskuterat innehållet och illustrationerna fastnade vi vid frågan som så många andra före oss gjort – Hur gick det med katten?

I Sagan om den lilla lilla katten spann Thomas Halling vidare på den frågan. Jag läste den för min klass och även böckerna därpå, Sagan om den stora stora gubben och Sagan om det allra allra största, vilka min klass älskade. Det fanns så mycket att diskutera som t.ex. hur han härmat strukturen i Sagan om den lilla lilla gumman och hur illustrationerna som Gunna Grähs gjort samtidigt liknar och skiljer sig från Elsa Beskows. Under tiden som vi läste böckerna skrev vi upp ord som var nya för elever i klassen på vår expertordsplansch samtidigt som vi förklarade dem. Expertorden återkom vi till flera gånger och repeterade dess betydelse tillsammans.Vi återgick sedan till Sagan om den lilla lilla gumman igen för att plocka ut narrativens struktur ur den. De olika strukturstegen fyllde vi i en mall. Vi kunde då konstatera att det inte fanns någon lösning på problemet som uppstod, att det här är en saga som till skillnad mot de flesta andra har ett olyckligt slut.

Jag berättade sedan att vi precis som Thomas Halling skulle härma Elsas bok och göra en omskrivning. Jag hänvisade till när vi i ettan gjorde omskrivningar av sagan om de tre små grisarna för att mina elever skulle få en bild av vad vi skulle göra.  Vi planerade sedan tillsammans hur vår saga skulle bli. Som ni kan se i mallen så har sagan en viss inspiration från istiden som vi nyligen läst om. Mina elever ville även ha en lösning och ett lyckligt slut.Med hjälp av vår planering skrev vi sedan följande saga:Den gemensamma omskrivning var en förberedelse inför att eleverna skulle göra egna omskrivningar i sina skrivpar. Genom att vi planerat och skrivit tillsammans hade elever fått en modell av hur de skulle göra sina egna omskrivningar.

Nu är klassen i full gång med att göra sina egna böcker av sina omskrivningar. Sista lektionen idag blev den första färdig och kunde läsas upp för klassen. Nu väntar vi med spänning på resten av böckerna.