Etikettarkiv: engelska

Detaljerad läsning

Skrivet den av

Igår besökte vi skolan St Francis of Assisi. Där var vi med på en lektion i åk 6 där de arbetade med detaljerad läsning av ett stycke ur en narrativ text. Stycket var ur en text som hette The Shawl som handlade om baseball. Läraren gick igenom stycket ord för ord. Hon frågade elverna efter orden som t.ex. Vem var det som sa ”First strike!”?, På vilket sätt sa domaren det?, Varför skrek han tror ni? Eleverna och läraren beskrev alla ord noga i texten tillsammans. Läraren frågade flera gånger hur eleverna trodde att de i texten kände sig och kopplade också de olika sinnena till texten. Hon stannade också vid de olika skiljeteckena och frågade om deras betydelse. Hon la även fokus på onomatopoetiska ord (ljudhärmande) såsom whoosh och smack. När de gått igenom hela texten tillsammans så att all förstod den så fick eleverna ta fram överstrykningspennor för att markera alla processer. Därefter ringade de in alla skiljetecken.

I den här klassen hade nästan alla elever engelska som sitt förstaspråk men det var ändå flera ord och begrepp som de var osäkra på. Det var också många som behövde stöd med att tolka texten som t.ex. Hur känner sig en som hänger med huvudet? Hela klassen fick hänga med huvudet och fundera över hur man känner sig när man gör så. Vad viktigt det är med explicit undervisning om läsförståelse för alla våra elever!

image

The very hungry caterpillar

Skrivet den av

Idag besökte vi en helt underbar skola, Cowandilla Primary school, där jag verkligen kände mig hemma. En av klasserna vi besökte där var The receptional class vilket är motsvarigheten till vår förskoleklass fastän att de börjar ett år innan oss. De börjar sitt läsår i januari och har fyra terminer. De som har fyllt fem sedan maj förra året och de som fyller fem innan första maj det året börjar i ”förskoleklassen”.

När vi besökte klassen så arbetade de med storboken The very hungry caterpillar och målet med lektionen var att förstå ordvalet som författaren gjort för att introducera komplikationen i berättelsen. Målet stod tydligt uppskrivet framför eleverna och de hade gått igenom det innan vi kom in. De ”bildläste” boken först, dvs tittade på bilderna och diskuterade vad som hände på dem. Därefter fokuserade de bara på den sidan i boken där problemet introducerades.

Läraren hade skrivit av texten på pappersremsor och också satt ett papper över texten i boken med samma text så att de kunde ringa in ord där. Texten på sidan bestod av endast en mening, One sunday morning the warm sun came up and – pop – out of the egg came a tiny and very hungry caterpillar. Läraren fokuserade på pappersremsorna först och läste meningen flera gånger noggrannt tillsammans med eleverna. Hon förklarade alla ord både med andra ord och med kroppen, t.ex. vid ordet pop fick alla elever låtsas hoppa upp ur en puppa. Orden på pappersremsorna var skrivna i färgerna för den funktionella grammatiken och hon använde den terminologin med eleverna också, deltagare-röda, omständigheter-blå och processer-gröna. När de läst meningen flera gånger och hon var säker på att de förstod den så frågade om vad det var för omständighet först, när det hände och en elev fick komma och klippa ut orden. Hon forsatte så med hela meningen och satte upp de utklippta orden på tavlan framför eleverna.

När de läst igenom texten igen så återgick de till boken. Hon frågade eleverna efter deltagarna, processerna och omständigheterna igen och eleverna fick komma fram och ringa in dem i de rätta färgerna. Det var verkligen imponerande att se hur hon arbetade med dessa fyra- och femåringar och hur de var med allihop. Det var ca 20 barn på mattan framför henne och varenda en var aktiv i lektionen. De avslutade med att eleverna fick meningen på ett papper och fick klippa ut orden på egen hand och klippa in dem i en mall.

imageimageimageimage imageimage

Elevledda utvecklingssamtal

Förra veckan skrev jag om hur vi genomförde våra elevledda utvecklingssamtal i förskoleklass. Jag fick då en del frågor om hur vi gör i övriga årskurser. I år var första gången som vi haft det i förskoleklass men sedan några år tillbaka så har vi elevledda utvecklingssamtal på resten av skolan. Vi har då en struktur som alla följer. Inför samtalen får eleverna tid till att förbereda sig genom att skriva om alla ämnen och fritids i boken Mitt lärande. Samtliga ämnen och fritids får en lektion till förberedelse där undervisande lärare i ämnet går igenom målen i ämnet och pratar om vad de har arbetat med i ämnet. Jag har då inlett lektionen med att vi tittat på kravnivåerna i ämnet tillsammans. Jag har haft dem på Smartboarden och läst och förklarat vad de betyder. I åk 1 lyfte jag ur en del ur kravnivåerna som jag förklarade medan jag i åk 3 gick igenom allt eftersom det är då de ska uppnå dem.

Därefter har vi gjort en tankekarta tillsammans där vi skrivit upp vad vi arbetat med i ämnet på Smartboarden. Eleverna har haft med sig tankekartan som stöd när de satt sig för att skriva om ämnet i sin bok Mitt lärande. De har reflekterat över vad de kan och vad de behöver lära sig av det som står på tankekartan. Därefter har de skrivit om ämnet i sina Mitt lärande-böcker. Det de skriver är uppdelat i tre delar: Jag kan… där de skriver ämnesområden eller saker som de behärskar i ämnet, Jag behöver lära mig… där de skriver om sådant som vi berört i undervisningen men som de ännu inte behärskar, Jag vill lära mig… där de tar något ur kunskapskraven som de ville lära sig. De kan inte räkna upp allt de kan och allt de behöver lära sig utan får välja ut några saker som de skriver om. Mitt lärande är ett stort inbundet skrivhäfte som eleverna får när de börjar hos oss som de har med sig hela vägen upp till åk 6. I Mitt lärande kan även pedagogiska planeringar, självskattnings-LUS-schema för elever och annat som är ett bra underlag till utvecklingssamtalet sättas in. Musik-, idrotts- och slöjdlärarna använder en av sina lektioner till att förbereda samtalen.

Inför samtalen så brukar mina elever få tid att förbereda sig. När de ska ha det för första gången så har eleverna haft rollspel och övat två och två där den ena varit sig själv och de andra fått spela förälder och sedan har de bytt roller. I min trea som jag hade förra året räckte det med att de läste igenom det de skrivit några gånger inför sitt samtal för att vara förberedda eftersom de var så trygga med att leda sina egna samtal.

Samtalen hålls under skoltid eller eftermiddagstid hos oss. Jag har dem endast under lektionstid eftersom det hör till elevernas skolarbete. Nu i förskoleklass spred jag ut dem under tre dagar men med min trea förra året som var vana vid samtalsformen hade vi samtliga samtal under en och samma dag. Det första började kl. 7.30 och det sista var klart innan kl. 15.00. Det var intensivt men roligt. Det är flera samtal samtidigt som pågår. Jag går runt i rummet och svarar på frågor och lyssnar. Samtalens fokus är elevernas inlärning och för dem som jag har andra saker som vi behöver prata om så bokar jag in ett separat möte för det.

Inför samtalet så bjuder eleverna in sina vårdnadshavare till samtalet med ett inbjudningskort som de gjort i skolan. Jag skickar även ut tiderna med veckobrevet. När vårdnadshavaren kommer så hälsar eleven välkommen och visar var de ska sitta. De flesta blir väldigt glada och imponerade när deras barn gör det. Vid bordet ligger elevens Mitt lärande och skolarbeten som eleven vill visa upp under samtalet. Till stöd för vårdnadshavaren har vi ett papper med tips om vad de kan ställa för frågor som ligger framme och som vi har skickat hem inför samtalet också så att de hinner förbereda sig. Vårdnadshavaren och eleven ska inför samtalen titta igenom förra IUP:n och skriftliga omdömena om de skrivits sådana den terminen. Eleven tar ämne för ämne och berättar om utifrån vad hen skrivit i Mitt lärande under förberedelserna. Utvecklingssamtalen avslutas med att jag sitter ned tillsammans med eleven och vårdnadshavaren och skriver den framåtsyftande IUP:n.

Innan vi började med den här sortens samtal så funderade vi över hur eleverna skulle klara det och om alla elever skulle klara det. Jag måste erkänna att vi blev förvånade över hur bra alla klarade det, även de som vi varit lite oroliga över. Vi märkte snabbt en förändring i hur eleverna började ta ett nytt ansvar för sitt lärande efter samtalen. I ju med att de själva satt ord på vad de behövde utveckla så hade de en ny medvetenhet med sig in på lektionerna. De som vi varit mest oroliga över var de som gynnades mest av detta arbetssätt. Vi vet ju från Hatties forskning hur stor effekt elevernas självbedömning har. Det fick vi se prov på här.

Här är några exempel på hur det kan se ut i elevernas Mitt lärande-böcker.

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 4

Elev i åk 4