Etikettarkiv: beskrivande rapport

Våra herbarier

Skrivet den av

I mina klasser brukar mina elever få göra varsitt herbarium under lågstadiet. En fin bok där vi samlar pressade växter och skriver om dem. Den första växt vi pressade och skrev om var vitsippan.

Efter att vi plockat blommorna och lagt de i pressen så läste vi en text om vitsippan tillsammans. Vi arbetade med detaljerad läsning enligt Reading to learn. Jag hade texten uppe på på smartboarden samtidigt som eleverna hade varsitt exemplar av texten framför sig. Eleverna hade varsin markeringspenna i handen och skulle hitta ord som jag frågade efter i texten under läsningen. Innan varje mening så förberedde jag eleverna genom att jag berättade vad meningen skulle handla om. Efter att vi läst meningen tillsammans så ställde jag en fråga där jag gav betydelsen av ett ord som eleverna skulle hitta i texten och markera. Det är inte kontrollfrågor jag ställer utan jag ger betydelsen och eleverna hittar ordet. Orden som vi markerat arbetade vi vidare med genom att skriva upp dem på smartboarden och repetera betydelsen. Orden fungerade sedan som stödord för elevernas skrivande av egna texter. När eleverna skrev sina texter så hade de användning av sina kunskaper om den beskrivande rapporten som de fick under arbetet med svenska skogsdjur.

Här ser ni texten som vi använde för den detaljerade läsningen med orden markerade. Texten skrev jag själv. Vitsippa textElever skriver med stöd från stödorden.
Skriver om vitsippa 003

En elevtext.vitsippa

Elevernas böcker.

Herbarium

 

Våra beskrivande rapporter är klara

Efter att under en längre tid arbetat med svenska skogsdjur så kommer vi att avsluta det nästa vecka med att eleverna får läsa sina texter och berätta om sitt djur på vårt föräldramöte. Efter att de blev färdiga med sina texter har de skrivit två frågor om innehållet i texten och övat på att läsa sin text. Frågorna kommer de att ställa efter att de läst texten.

Skrivparen fick välja själva vilket djur de skulle skriva om. Vi åkte sedan till Naturhistoriska riksmuseet och tittade på djuren och läste om dem där. Jag hade med sexfältare till alla grupperna och hjälpte dem att fylla på dem med fakta. Läs om hur du använder en sexfältare här. När vi kom tillbaka till skolan så läste vi fler texter och fyllde på med mer fakta i sexfältarna innan det var dags att börja skriva. sexfältare björn

Av elevernas texter har vi gjort planscher som vi satt upp på väggen. Nu är det bara redovisningarna på föräldramötet kvar, vilka kommer att gå galant:)beskrivande rapport om björnen Beskrivande rapport älg

Den beskrivande rapportens struktur

Skrivet den av

I dag har vi arbetat med den beskrivande rapportens struktur inför att vi ska skriva en text om vargen tillsammans. Jag använde mig av en text om gråsälen som jag skrivit själv. Jag skrev den själv för att få en beskrivande rapport på lagom nivå för mina elever med en tydlig struktur. För er som läst mitt inlägg om sexfältaren så ser ni att de delar som beskrivs i texten om gråsälen stämmer överens med de fält som vi har i vår sexfältare.

Efter att vi läst igenom texten tillsammans och noggrant gått igenom innehållet i den fick klassen hem den som läsläxa. Detta för att de ska kunna texten och dess innehåll innan vi börjar dekonstruera den.

Vi inledde lektionen med att läsa igenom texten tillsammans på smartboarden. Därefter plockade vi ut rubriken, vilket var lätt för eleverna. Jag skrev rubrik bredvid rubriken i texten på smartboarden. Att klassificera arbetade vi med för någon vecka sedan så det begreppet är klassen bekant med. Hur vi arbetade med det kan läsa om här. Vi läste första stycket tillsammans och skrev sedan klassifikation bredvid. Därefter läste vi stycke för stycke tillsammans och pratade om vad det handlade om innan vi skrev upp det bredvid. Precis som tv-kockarna hade jag förberett och gjort en plansch innan som jag tog fram när vi var färdiga och satte upp på väggen:)
genreplansch beskr

Detaljerad läsning och gemensam omskrivning

Skrivet den av

Ni som läste mitt tidigare inlägg om sexfältaren vet att min klass ska skriva en gemensam text om vargen. Som förberedelse inför att vi ska skriva vår text om vargen så arbetade vi med detaljerad läsning av en text om vargen som jag själv skrivit. Jag hade förberett genom att välja ut de ord som klassen skulle markera och tänka igenom vilka frågor som jag skulle ställa för att klassen skulle hitta orden. När man arbetar med detaljerad läsning ställer man inte kontrollfrågor till klassen under läsningen utan man ställer frågor som talar om ordets betydelse och låter eleverna identifiera ordet i texten för att sedan markera det.

Eftersom vi läst flera texter om vargen hade eleverna förkunskaper om vargen innan vi började läsa. Innan vi började läsa visade jag texten på smartboarden. Vi tittade på rubriken, underrubrikerna och bilderna och tog stöd av det för att prata om vad texten skulle handla om. Under läsningen hade eleverna varsin text framför sig och följde med i texten med fingret samtidigt som vi körläste. Innan varje ny mening berättade jag kort vad vi skulle få för information och efter varje mening stannade vi upp och jag gav betydelsen av ett ord eller uttryck som eleverna sedan identifierade och markerade. Jag markerade samtidigt i texten på smartboarden.markerar ord det. läs.Genom den höga stöttning som eleverna fick så kunde alla elever identifiera orden och hitta dem i texten. Det var första gången som min etta arbetade med detaljerad läsning och de var mycket entusiastiska och sa flera gånger under lektionen att det var jättekul! Detta trots att det är en väldigt lärarstyrd aktivitet där jag som lärare tar mycket talutrymme. De som efter lektionen var mest entusiastiska och hoppade bort till min kollega för att berätta om vad vi gjort var mina nyanlända elever. De kunde med hjälp av stöttningen jag gav förstå och ta till sig innehållet i en text som var långt mer avancerad än en text som de skulle kunna läsa på egen hand. Mina nyanlända elever fick efter den gemensamma läsningen läsa texten tillsammans med sin studiehandledare för att få ytterligare stöttning

Lektionen därpå skrev vi upp orden vi markerat på smartboarden och repeterade dess innebörd. Eleverna skrev på ett löst tangentbord och vi hade talsyntesen på som stöd. De turades om att skriva och de som inte skrev hjälpte den som skrev med stavningen om den behövde hjälp.skriva ord gem. läs.Lektionen därpå använde vi orden vi skrev upp som stödord för att göra en omskrivning av texten. Jag arbetade i halvklass med eleverna och delade upp texten så att de fick hälften var också satte vi ihop det till en text sen.

Nästa steg för oss är att arbeta med den beskrivande textens struktur innan vi ska använda vår sexfältare och skriva en gemensam text utifrån den.