Etikettarkiv: beskrivande rapport

Bondgårdsdjur

Skrivet den av

Förra veckan var vi på bondgårdsbesök med klassen. Det är alltid lika kul att få komma ut till en bondgård med klassen och träffa bonden och djuren. Vi hade förberett oss innan genom att läsa om bondgårdar i Sverige och eleverna var fulla av frågor till bonden.

Efter besöket kopplade vi dagens bondgård till de första bönderna i Sverige på bondestenåldern vilken vi precis läst om i klassen. Vi gjorde jämförelser och kom fram till flera likheter och skillnader.

De djur som bönderna på bondestenåldern hade, kor, får, getter och grisar arbetade vi sedan vidare med och skrev beskrivande rapporter om. Vi läste tillsammans om kon och samlade information i en sexfältare som jag hade på smartboarden. Vi läste bl.a. texten om kor som finns på http://svenska-djur.se/.

Vi repeterade sedan den beskrivande rapportens struktur med hjälp av vår genreplansch innan vi började skriva en gemensam text på smartboarden utifrån vår sexfältare. När texten var färdig frågade en elev om vi inte kunde göra en ny genreplansch av vår gemensamma text om kon eftersom den andra var från ettan. Klart att vi inte kan ha en plansch uppe som är ett helt år gammal uppe;)

Eleverna delades sedan in i par som fick välja vilket djur de ville skriva om. Texterna har nu satts upp på väggen och ska redovisas för klasskamraterna imorgon.

Den röda skogsmyran

I min tvåa arbetar vi med insekter. För att väcka elevernas intresse har jag fyllt klassrummet med böcker om insekter och satt upp en plansch med insekter på väggen. Eleverna har fått varsin fjärilslarv vars utveckling vi följt från larv till fjäril. I början av arbetsområdet gjorde vi ett besök på vår naturskola Eggebygård där eleverna fick en lektion om småkryp. De fick då reda på vilka olika småkryp det finns och hur man skiljer dem åt. Vi var sedan ute i skogen och letade upp och samlade in olika småkryp. Tillbaka i skolan fortsatte vi att prata om insekter och hur man känner igen en insekt, tre kroppsdelar, sex ben och två antenner. Vi har sedan läst om flera olika insekter tillsammans på smartboarden via dokumentkameran. Eleverna har även läst själva eller tillsammans i par om ännu fler insekter.

Vi valde ut den röda skogsmyran som den insekt som vi skulle fördjupa oss extra mycket i och skriva en beskrivande rapport om. Vi samlade information från några olika böcker och webbsidan http://svenska-djur.se/. Den information som vi ville ha med i vår text skrev vi in i en sexfältare. Läs mer om hur man använder en sexfältare i det här inlägget.

sexfaltare-myra

Med stöd av sexfältaren skrev eleverna beskrivande rapporter som vi nu satt upp på väggen.myrtexter-3myrtexter-2myrtext-2myrtext-1Nästa vecka fortsätter vi arbetet med insekter genom att skriva en förklarande text om fjärilens livscykel.

 

Viktiga småord

Det finns många småord som är viktiga för att nyansera språket mellan en positiv pol och en negativ som t.ex. kan och bör. Dessa småord ställer till det med läsförståelsen för flera av våra elever, speciellt för våra svenska som andraspråkselever.

Vi arbetar med insekter i min tvåa och har samlat in information om den röda skogsmyran inför att eleverna ska skriva en beskrivande rapport om den. I den första boken vi läste fann vi följande information om hur många myror det bor i en myrstack Det kan finnas 100 000 myror i ett bo. Jätteintressant tyckte eleverna och vi pratade om hur många 100 000 är. Följande dag läser vi en annan text om myran och i den stod det Det kan bo en miljon myror i en myrstack. Jag såg här ett tillfälle till att komma in på källkritik och frågade klassen hur det kunde komma sig att det stod olika i böckerna, vilken skulle jag lita på?

Efter att vi tittat i boken som vi läste dagen innan och jämfört texterna började eleverna att diskutera. Det kom lite olika förslag och diskussionen tog en annan väg än källkritik och landade i en diskussion om modalitet. En elev i klassen sa ”Det finns ett viktigt ord här – kan. Det betyder att det kan bo, inte att det måste bo så många i varje myrstack.” Jag fick en wow-känsla över den diskussion som klassen var inne på och vi diskuterade vidare vad som hände med meningen om vi ändrade meningen till: Det bor 100 000 tusen myror i en myrstack, Det kanske bor 100 000 myror i en myrstack eller Ibland bor det 100 000 myror i en myrstack. En elev avrundade diskussionen med att säga att om det är en helt nybildad myrstack med bara några myror kan man skriva Det kan bo 10 myror i en myrstack. 

Vi läste sedan vidare och efter att vi var färdiga med texten och hade samlat in mer information till vår kommande text återvände jag till sidan med meningen Det kan bo en miljon myror i en myrstack. Jag frågade om de kom ihåg vad ordet kan gör för meningens innebörd och hela klassen kunde förklara det.

kan

Texten vi läste via vår dokumentkamera.

Någon diskussion om källkritik blev det inte men det gick upp ett annat ljus för eleverna. Vad viktigt det är att fånga upp det eleverna tar upp och bygga vidare på det. Dessa småords påverkan på meningars innebörd får vi inte glömma bort i vår undervisning. Det är inte alltid vi har sådan tur att eleverna tar upp det!

Gullvivan

Skrivet den av

Nu har vi skrivit om vår andra blomma, gullvivan. För två veckor sedan var vi ut och plockade dem och lade i växtpressen. Idag har vi skrivit om gullvivan. Precis som med vitsippan så hade jag skrivit en beskrivande rapport om blomman som vi gjorde en detaljerad läsning av. De ord som eleverna markerade använde de sedan som stödord för att skriva en egen text som de limmade in i sina herbarier. Läs mer här om hur vi arbetade med vitsippan.
Gullvivetextgullvivetext med markeringarGullviva