Etikettarkiv: bedömning

Återgivande texter om vårt museibesök

Nu är det dags att använda oss av de kunskaper om den personligt återgivande genren som jag beskrev hur vi arbetat med i mitt förra blogginlägg. Arbetet jag beskrev där hör till fas två i cirkelmodellen.

Jag ska nu beskriva hur vi arbetade igenom resten av cirkelmodellen genom att skriva en personligt återgivande text om en utflykt till Riksidrottsmuseet. Till fas ett i cirkelmodellen hör studiebesöket och även lektionen dagen därpå då vi för att bygga upp kunskapen hos alla elever och befästa den återberättade besöket muntligt tillsammans och tittade på bilder från besöket. Efter att vi återberättat besöket och satt ord på allt vi upplevt och gjort tillsammans så planerade vi texten tillsammans. Vi använde oss av en planeringsmall som finns som extramaterial till boken Låt språket bära. Vi skrev in stödord i den till det vi skulle skriva om i texten och pratade om att det var viktigt att vi i våra texter skrev mycket mer än bara meningar med stödorden i, att vi använder evaluerande språk, beskriver hur vi reagerat, tyckt och tänkt om det som hände. Vi repeterade det vi arbetat med i fas 2 som förutom evaluerande språk var genrens struktur, tidsord och aktionsverb.I fas tre av cirkelmodellen valde jag att vi skrev en gemensam orientering. Jag valde det eftersom jag vill att eleverna ska bygga ut sina orienteringar mer. Genom att vi skriver den tillsammans får de en modell för hur man kan bygga ut orienteringen. När vi skrivit färdigt orienteringen mailade jag den till eleverna så att de kunde skriva vidare på den. I fas fyra skrev eleverna färdigt texten med hjälp av den gemensamma planeringen. Innan de började skriva repeterade vi lärandemålen:

  • Du ska kunna använda passande struktur för en Personligt återgivande genre.
  • Du ska kunna använda dig av olika tidsord i texten för att ordna händelserna i kronologisk ordning.
  • Du ska kunna använda dig av passande aktionsverb för att driva handlingen framåt.
  • Du ska kunna använda dig av ett evaluerande språk i dina texter för att beskriva hur du tyckte, tänkte och kände.
  • Du ska kunna bearbeta din text utifrån den bedömning som du får av din text.

För att öva på det sista lärandemålet att bearbeta sin text har eleverna en checklista till hjälp som de använder när de skrivit sitt första utkast. De använder checklistan på egen hand eller med stöd av mig för att bedöma sin text. De bearbetar sedan sin text utifrån bedömningen. När texten är färdig fyller vi i en bedömningsmatris tillsammans för att se vad de visat på i sin text. Utifrån den bedömningen diskuterar vi vad de ska försöka utveckla i sin nästa text.Här är två av texterna:

Eleverna förbereder sina utvecklingssamtal

På torsdag är det dag för utvecklingssamtalen i min tvåa. Eleverna är nu i fullgång med att förbereda sig inför dem. Förra veckan skrev de inbjudningar till sina föräldrar som de fick posta så att föräldrarna fick dem med posten. Det var mycket spännande tyckte eleverna som inte är vana vid att skicka vanliga brev utan bara mail. Det var också uppskattat av föräldrarna att de fick en fin inbjudan med posten.

Då vi har elevledda samtal krävs det att eleverna har förberett sig noga för att kunna leda sitt eget samtal. Vi går igenom ämne för ämne och pratar om vad de förväntas lära sig och vad vi arbetat med för att eleverna sedan sätter sig och gör en egen analys av vad de kan och vad de behöver lära sig. Detta skriver de ner och sätter in i en bok som heter Mitt lärande. Här ser ni vad några elever skrivit. Nu har vi bara de sista förberedelserna kvar innan samtalen drar igång!

Eleverna leder samtalet

Efter någon veckas förberedelse har vi haft våra utvecklingssamtal under två dagar och jag är så stolt och imponerad över mina kompetenta elever som återigen lett sina egna samtal med bravur! De gjorde det första gången förra året i förskoleklass så nu var det tredje samtalet de ledde. Då eleverna leder sina egna samtal så gäller det att de är ordentligt förberedda.

Vi har arbetat igenom ämne för ämne och diskuterat med eleverna vad kravnivåerna är i åk 3. När vi gått igenom kravnivåerna så har jag använt de omskrivningar av dem som finns på Ullis skolsida. Hon har lyckats formulera om kravnivåerna så att eleverna förstår vad de innebär. Vi har sedan pratat om vad vi arbetat med i ämnet och gjort en mindmap om det. Slutligen så har eleverna fått fundera över vad de kan och vad de behöver lära sig i ämnet och skrivit ner det i sin bok Mitt lärande. Så här kan det se ut i boken:

imageimageimageimageimage

I boken finns också deras LPP:er inklistrade där vi i bedömningsmatriserna färglagt det de uppnått i dem.

Vi övade innan samtalen så att alla eleverna skulle vara trygga med hur de skulle genomföra det. Eleverna parades ihop två och två och fick turas om att hålla i samtalet och att låtsas vara förälder.

Samtalen inleddes med att eleven gick och mötte sin förälder i dörren, tog i hand och sa välkommen till mitt samtal för att sedan visa föräldern till det bord där de skulle sitta. Där hade eleven plockat fram allt som hen skulle visa under samtalet. De började med boken Mitt lärande där de läste upp målen från sin förra IUP och pratade om hur det gått med dem. Därefter läste de upp vad de skrivit om de olika ämnena och berättade om dem innan de visade upp de skolarbeten som vi valt att de skulle visa.

Samtalen var bokade med en kvarts mellanrum under hela skoldagen så det var flera samtal som pågick samtidigt i klassrummet vid olika bord. Jag och min kollega gick mellan samtalen och lyssnade och svarade på frågor. Alla samtal avslutades med att vi skrev den framåtsyftande delen av IUP:n tillsammans som föräldern fick med sig hem. IUP:n klistrar eleverna in i sin bok och vi går till den med jämna mellanrum för att se om de utvecklats i det som vi valt att skriva in.

Jag är tydlig med föräldrarna om att utvecklingssamtalet handlar om elevens kunskapsutveckling och om det finns andra saker som vi behöver diskutera så bokar vi in en annan tid för det.

Det här är det tredje året som jag har elevledda utvecklingssamtal i min klass och redan efter första omgången så insåg jag att jag aldrig skulle återgå till traditionella samtal igen. Den kunskap som mina elever besitter om sig egen kunskapsutveckling, vad de kan och vad de behöver lära sig, vad nästa steg är efter samtalen kom mina tidigare elever aldrig i närheten av när jag hade traditionella utvecklingssamtal. Jag lyckades heller aldrig få till riktigt bra trepartssamtal när jag satt med under hela samtalet. Föräldrarna utrycker att de är väldigt nöjda med samtalen och jämför ofta med äldre syskons samtal och säger att de inte alls fick lika bra information där eller blev så bra insatta i vad deras barn gör i skolan och vad det kan. Ingen berättar bättre om deras kunskapsutveckling än eleverna själva!

Elevledda utvecklingssamtal

Förra veckan skrev jag om hur vi genomförde våra elevledda utvecklingssamtal i förskoleklass. Jag fick då en del frågor om hur vi gör i övriga årskurser. I år var första gången som vi haft det i förskoleklass men sedan några år tillbaka så har vi elevledda utvecklingssamtal på resten av skolan. Vi har då en struktur som alla följer. Inför samtalen får eleverna tid till att förbereda sig genom att skriva om alla ämnen och fritids i boken Mitt lärande. Samtliga ämnen och fritids får en lektion till förberedelse där undervisande lärare i ämnet går igenom målen i ämnet och pratar om vad de har arbetat med i ämnet. Jag har då inlett lektionen med att vi tittat på kravnivåerna i ämnet tillsammans. Jag har haft dem på Smartboarden och läst och förklarat vad de betyder. I åk 1 lyfte jag ur en del ur kravnivåerna som jag förklarade medan jag i åk 3 gick igenom allt eftersom det är då de ska uppnå dem.

Därefter har vi gjort en tankekarta tillsammans där vi skrivit upp vad vi arbetat med i ämnet på Smartboarden. Eleverna har haft med sig tankekartan som stöd när de satt sig för att skriva om ämnet i sin bok Mitt lärande. De har reflekterat över vad de kan och vad de behöver lära sig av det som står på tankekartan. Därefter har de skrivit om ämnet i sina Mitt lärande-böcker. Det de skriver är uppdelat i tre delar: Jag kan… där de skriver ämnesområden eller saker som de behärskar i ämnet, Jag behöver lära mig… där de skriver om sådant som vi berört i undervisningen men som de ännu inte behärskar, Jag vill lära mig… där de tar något ur kunskapskraven som de ville lära sig. De kan inte räkna upp allt de kan och allt de behöver lära sig utan får välja ut några saker som de skriver om. Mitt lärande är ett stort inbundet skrivhäfte som eleverna får när de börjar hos oss som de har med sig hela vägen upp till åk 6. I Mitt lärande kan även pedagogiska planeringar, självskattnings-LUS-schema för elever och annat som är ett bra underlag till utvecklingssamtalet sättas in. Musik-, idrotts- och slöjdlärarna använder en av sina lektioner till att förbereda samtalen.

Inför samtalen så brukar mina elever få tid att förbereda sig. När de ska ha det för första gången så har eleverna haft rollspel och övat två och två där den ena varit sig själv och de andra fått spela förälder och sedan har de bytt roller. I min trea som jag hade förra året räckte det med att de läste igenom det de skrivit några gånger inför sitt samtal för att vara förberedda eftersom de var så trygga med att leda sina egna samtal.

Samtalen hålls under skoltid eller eftermiddagstid hos oss. Jag har dem endast under lektionstid eftersom det hör till elevernas skolarbete. Nu i förskoleklass spred jag ut dem under tre dagar men med min trea förra året som var vana vid samtalsformen hade vi samtliga samtal under en och samma dag. Det första började kl. 7.30 och det sista var klart innan kl. 15.00. Det var intensivt men roligt. Det är flera samtal samtidigt som pågår. Jag går runt i rummet och svarar på frågor och lyssnar. Samtalens fokus är elevernas inlärning och för dem som jag har andra saker som vi behöver prata om så bokar jag in ett separat möte för det.

Inför samtalet så bjuder eleverna in sina vårdnadshavare till samtalet med ett inbjudningskort som de gjort i skolan. Jag skickar även ut tiderna med veckobrevet. När vårdnadshavaren kommer så hälsar eleven välkommen och visar var de ska sitta. De flesta blir väldigt glada och imponerade när deras barn gör det. Vid bordet ligger elevens Mitt lärande och skolarbeten som eleven vill visa upp under samtalet. Till stöd för vårdnadshavaren har vi ett papper med tips om vad de kan ställa för frågor som ligger framme och som vi har skickat hem inför samtalet också så att de hinner förbereda sig. Vårdnadshavaren och eleven ska inför samtalen titta igenom förra IUP:n och skriftliga omdömena om de skrivits sådana den terminen. Eleven tar ämne för ämne och berättar om utifrån vad hen skrivit i Mitt lärande under förberedelserna. Utvecklingssamtalen avslutas med att jag sitter ned tillsammans med eleven och vårdnadshavaren och skriver den framåtsyftande IUP:n.

Innan vi började med den här sortens samtal så funderade vi över hur eleverna skulle klara det och om alla elever skulle klara det. Jag måste erkänna att vi blev förvånade över hur bra alla klarade det, även de som vi varit lite oroliga över. Vi märkte snabbt en förändring i hur eleverna började ta ett nytt ansvar för sitt lärande efter samtalen. I ju med att de själva satt ord på vad de behövde utveckla så hade de en ny medvetenhet med sig in på lektionerna. De som vi varit mest oroliga över var de som gynnades mest av detta arbetssätt. Vi vet ju från Hatties forskning hur stor effekt elevernas självbedömning har. Det fick vi se prov på här.

Här är några exempel på hur det kan se ut i elevernas Mitt lärande-böcker.

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 4

Elev i åk 4