Etikettarkiv: åk 4

Gemensam omskrivning av text

Skrivet den av

Äventyret här på andra sidan jordklotet fortsätter. Efter en helg då vi både matat kängurur, klappat koalor och sett och badat i det underbara havet besökte vi en skola igen. Idag åkte vi tillbaka till St Brigids Primary School där vi var i fredags och firade Harmony day. Vi besökte idag en lektion i åk 4 där de gjorde en gemensam omskrivning av en argumentationstext. De hade förra lektionen förberett sig genom att skriva ner argument till varför djur inte skulle sättas i burar. Dagens lektion började med att de fick läsa upp sina argument för sina klasskompisar och därefter läste de en argumenterande text tillsammans som hette Television is a bad influence. De gick sedan igenom den stycke för stycke och bytte ut tv mot djur i bur och fyllde på med de argument som de själva hade förberett. Texten om tv-tittandet gav dem en bra modell för hur de skulle skriva den gemensamma texten. Läraren utvecklade språket i deras argument under skrivandet, t.ex. genom att göra nominaliseringar, hållas fångade blev i fångenskap. Läraren förklarade ordet fångenskap (captive) grundligt och flera gånger för eleverna. När texten var färdig läste de igenom den tillsammans innan de avslutade lektionen. De var två lärare som undervisade klassen och de arbetade med varsin halvklass. Bägge lärarna deltog i ett program på två år i Reading to learn.

I morgon kommer vi att besöka två skolor som bara har nyaanlända elever och undervisar i engelska som andraspråk.

image

Elevledda utvecklingssamtal

Förra veckan skrev jag om hur vi genomförde våra elevledda utvecklingssamtal i förskoleklass. Jag fick då en del frågor om hur vi gör i övriga årskurser. I år var första gången som vi haft det i förskoleklass men sedan några år tillbaka så har vi elevledda utvecklingssamtal på resten av skolan. Vi har då en struktur som alla följer. Inför samtalen får eleverna tid till att förbereda sig genom att skriva om alla ämnen och fritids i boken Mitt lärande. Samtliga ämnen och fritids får en lektion till förberedelse där undervisande lärare i ämnet går igenom målen i ämnet och pratar om vad de har arbetat med i ämnet. Jag har då inlett lektionen med att vi tittat på kravnivåerna i ämnet tillsammans. Jag har haft dem på Smartboarden och läst och förklarat vad de betyder. I åk 1 lyfte jag ur en del ur kravnivåerna som jag förklarade medan jag i åk 3 gick igenom allt eftersom det är då de ska uppnå dem.

Därefter har vi gjort en tankekarta tillsammans där vi skrivit upp vad vi arbetat med i ämnet på Smartboarden. Eleverna har haft med sig tankekartan som stöd när de satt sig för att skriva om ämnet i sin bok Mitt lärande. De har reflekterat över vad de kan och vad de behöver lära sig av det som står på tankekartan. Därefter har de skrivit om ämnet i sina Mitt lärande-böcker. Det de skriver är uppdelat i tre delar: Jag kan… där de skriver ämnesområden eller saker som de behärskar i ämnet, Jag behöver lära mig… där de skriver om sådant som vi berört i undervisningen men som de ännu inte behärskar, Jag vill lära mig… där de tar något ur kunskapskraven som de ville lära sig. De kan inte räkna upp allt de kan och allt de behöver lära sig utan får välja ut några saker som de skriver om. Mitt lärande är ett stort inbundet skrivhäfte som eleverna får när de börjar hos oss som de har med sig hela vägen upp till åk 6. I Mitt lärande kan även pedagogiska planeringar, självskattnings-LUS-schema för elever och annat som är ett bra underlag till utvecklingssamtalet sättas in. Musik-, idrotts- och slöjdlärarna använder en av sina lektioner till att förbereda samtalen.

Inför samtalen så brukar mina elever få tid att förbereda sig. När de ska ha det för första gången så har eleverna haft rollspel och övat två och två där den ena varit sig själv och de andra fått spela förälder och sedan har de bytt roller. I min trea som jag hade förra året räckte det med att de läste igenom det de skrivit några gånger inför sitt samtal för att vara förberedda eftersom de var så trygga med att leda sina egna samtal.

Samtalen hålls under skoltid eller eftermiddagstid hos oss. Jag har dem endast under lektionstid eftersom det hör till elevernas skolarbete. Nu i förskoleklass spred jag ut dem under tre dagar men med min trea förra året som var vana vid samtalsformen hade vi samtliga samtal under en och samma dag. Det första började kl. 7.30 och det sista var klart innan kl. 15.00. Det var intensivt men roligt. Det är flera samtal samtidigt som pågår. Jag går runt i rummet och svarar på frågor och lyssnar. Samtalens fokus är elevernas inlärning och för dem som jag har andra saker som vi behöver prata om så bokar jag in ett separat möte för det.

Inför samtalet så bjuder eleverna in sina vårdnadshavare till samtalet med ett inbjudningskort som de gjort i skolan. Jag skickar även ut tiderna med veckobrevet. När vårdnadshavaren kommer så hälsar eleven välkommen och visar var de ska sitta. De flesta blir väldigt glada och imponerade när deras barn gör det. Vid bordet ligger elevens Mitt lärande och skolarbeten som eleven vill visa upp under samtalet. Till stöd för vårdnadshavaren har vi ett papper med tips om vad de kan ställa för frågor som ligger framme och som vi har skickat hem inför samtalet också så att de hinner förbereda sig. Vårdnadshavaren och eleven ska inför samtalen titta igenom förra IUP:n och skriftliga omdömena om de skrivits sådana den terminen. Eleven tar ämne för ämne och berättar om utifrån vad hen skrivit i Mitt lärande under förberedelserna. Utvecklingssamtalen avslutas med att jag sitter ned tillsammans med eleven och vårdnadshavaren och skriver den framåtsyftande IUP:n.

Innan vi började med den här sortens samtal så funderade vi över hur eleverna skulle klara det och om alla elever skulle klara det. Jag måste erkänna att vi blev förvånade över hur bra alla klarade det, även de som vi varit lite oroliga över. Vi märkte snabbt en förändring i hur eleverna började ta ett nytt ansvar för sitt lärande efter samtalen. I ju med att de själva satt ord på vad de behövde utveckla så hade de en ny medvetenhet med sig in på lektionerna. De som vi varit mest oroliga över var de som gynnades mest av detta arbetssätt. Vi vet ju från Hatties forskning hur stor effekt elevernas självbedömning har. Det fick vi se prov på här.

Här är några exempel på hur det kan se ut i elevernas Mitt lärande-böcker.

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 4

Elev i åk 4