Etikettarkiv: åk 3

Första skolbesöket

Skrivet den av

Efter en lång resa hit till Adelaide har vi nu varit på vårt första skolbesök. Vi besökte pojkskolan Black Priors school där vi fick vara med på en lektion där vi fick se hur de arbetade med Reading to learn på en NO-lektion med 9-10-åringar. De skulle bygga ett skydd till ett ägg som de skulle släppa från taket. Målet var att äggets skal inte skulle gå sönder. Den här lektionen läste de en text om varför ett skydd inte skulle gå sönder. Innan de började läsa så gav läraren eleverna förförståelse för texten genom att först koppla tillbaka till lektionen innan då de byggt sina egna skydd och sedan berätta om vad texten handlade om. En elev fick läsa första meningen högt och fick sedan beröm för hur den läste texten. Därefter frågade hon efter viktiga ord för texten som t.ex. –What is the first sentence about? -The egg package design. -What is the egg package design supposedto do. -Protect the egg. De strök över orden som hon frågade om i sina egna texter som de hade framför sig. Så här fortsatte lektionen genom hela texten. När de läst färdigt hela texten och strukit över viktiga ord repeterade de textens struktur på tavlan för att sedan skriva upp de markerade orden bredvid textens olika genresteg. Det här var en förberedelse inför när de ska skriva sina egna texter om varför deras skydd kommer att hålla.

Efter att träffat en massa nya människor och pratat engelska hela dagen är vi nu trötta men fulla av intryck! I morgon blir det två nya skolor. Här är bilder på texten, en elevs understrykningar och strukturen.

image

 

image

 

image

Elevledda utvecklingssamtal

Förra veckan skrev jag om hur vi genomförde våra elevledda utvecklingssamtal i förskoleklass. Jag fick då en del frågor om hur vi gör i övriga årskurser. I år var första gången som vi haft det i förskoleklass men sedan några år tillbaka så har vi elevledda utvecklingssamtal på resten av skolan. Vi har då en struktur som alla följer. Inför samtalen får eleverna tid till att förbereda sig genom att skriva om alla ämnen och fritids i boken Mitt lärande. Samtliga ämnen och fritids får en lektion till förberedelse där undervisande lärare i ämnet går igenom målen i ämnet och pratar om vad de har arbetat med i ämnet. Jag har då inlett lektionen med att vi tittat på kravnivåerna i ämnet tillsammans. Jag har haft dem på Smartboarden och läst och förklarat vad de betyder. I åk 1 lyfte jag ur en del ur kravnivåerna som jag förklarade medan jag i åk 3 gick igenom allt eftersom det är då de ska uppnå dem.

Därefter har vi gjort en tankekarta tillsammans där vi skrivit upp vad vi arbetat med i ämnet på Smartboarden. Eleverna har haft med sig tankekartan som stöd när de satt sig för att skriva om ämnet i sin bok Mitt lärande. De har reflekterat över vad de kan och vad de behöver lära sig av det som står på tankekartan. Därefter har de skrivit om ämnet i sina Mitt lärande-böcker. Det de skriver är uppdelat i tre delar: Jag kan… där de skriver ämnesområden eller saker som de behärskar i ämnet, Jag behöver lära mig… där de skriver om sådant som vi berört i undervisningen men som de ännu inte behärskar, Jag vill lära mig… där de tar något ur kunskapskraven som de ville lära sig. De kan inte räkna upp allt de kan och allt de behöver lära sig utan får välja ut några saker som de skriver om. Mitt lärande är ett stort inbundet skrivhäfte som eleverna får när de börjar hos oss som de har med sig hela vägen upp till åk 6. I Mitt lärande kan även pedagogiska planeringar, självskattnings-LUS-schema för elever och annat som är ett bra underlag till utvecklingssamtalet sättas in. Musik-, idrotts- och slöjdlärarna använder en av sina lektioner till att förbereda samtalen.

Inför samtalen så brukar mina elever få tid att förbereda sig. När de ska ha det för första gången så har eleverna haft rollspel och övat två och två där den ena varit sig själv och de andra fått spela förälder och sedan har de bytt roller. I min trea som jag hade förra året räckte det med att de läste igenom det de skrivit några gånger inför sitt samtal för att vara förberedda eftersom de var så trygga med att leda sina egna samtal.

Samtalen hålls under skoltid eller eftermiddagstid hos oss. Jag har dem endast under lektionstid eftersom det hör till elevernas skolarbete. Nu i förskoleklass spred jag ut dem under tre dagar men med min trea förra året som var vana vid samtalsformen hade vi samtliga samtal under en och samma dag. Det första började kl. 7.30 och det sista var klart innan kl. 15.00. Det var intensivt men roligt. Det är flera samtal samtidigt som pågår. Jag går runt i rummet och svarar på frågor och lyssnar. Samtalens fokus är elevernas inlärning och för dem som jag har andra saker som vi behöver prata om så bokar jag in ett separat möte för det.

Inför samtalet så bjuder eleverna in sina vårdnadshavare till samtalet med ett inbjudningskort som de gjort i skolan. Jag skickar även ut tiderna med veckobrevet. När vårdnadshavaren kommer så hälsar eleven välkommen och visar var de ska sitta. De flesta blir väldigt glada och imponerade när deras barn gör det. Vid bordet ligger elevens Mitt lärande och skolarbeten som eleven vill visa upp under samtalet. Till stöd för vårdnadshavaren har vi ett papper med tips om vad de kan ställa för frågor som ligger framme och som vi har skickat hem inför samtalet också så att de hinner förbereda sig. Vårdnadshavaren och eleven ska inför samtalen titta igenom förra IUP:n och skriftliga omdömena om de skrivits sådana den terminen. Eleven tar ämne för ämne och berättar om utifrån vad hen skrivit i Mitt lärande under förberedelserna. Utvecklingssamtalen avslutas med att jag sitter ned tillsammans med eleven och vårdnadshavaren och skriver den framåtsyftande IUP:n.

Innan vi började med den här sortens samtal så funderade vi över hur eleverna skulle klara det och om alla elever skulle klara det. Jag måste erkänna att vi blev förvånade över hur bra alla klarade det, även de som vi varit lite oroliga över. Vi märkte snabbt en förändring i hur eleverna började ta ett nytt ansvar för sitt lärande efter samtalen. I ju med att de själva satt ord på vad de behövde utveckla så hade de en ny medvetenhet med sig in på lektionerna. De som vi varit mest oroliga över var de som gynnades mest av detta arbetssätt. Vi vet ju från Hatties forskning hur stor effekt elevernas självbedömning har. Det fick vi se prov på här.

Här är några exempel på hur det kan se ut i elevernas Mitt lärande-böcker.

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 3

Elev i åk 4

Elev i åk 4

 

Den vandringen glömmer jag aldrig – narrativ text i åk 3

Nu går jag tillbaka till en text som vi skrev i min trea för ett år sedan. Vi hade arbetat oss igenom flera cykler för undervisning och lärande i den narrativa genren innan den här. Den pedagogiska planeringen som vi hade till grund för arbetet var den här Pedagogisk planering för narrativ text åk 3.

Jag kommer nu att berätta hur vi arbetade med texten utifrån cykeln om undervisning och lärande.

cykeln för undervisning och lärande

 

I fas 1 så visade jag en karta på smartboarden (från Stockholmsproven i svenska åk 3, 2003). Vi tittade på den tillsammans och pratade om alla ställen som fanns med. T.ex. vad är ödetorp för något? Vad är ett kråkslott? Det fanns mycket att diskutera och förklara och kartan väckte verkligen elevernas nyfikenhet och inspiration.

karta

I fas 2 så repeterade vi narrativens struktur med hjälp av en genreplansch och en sönderklippt text. Vi repeterade även tidsord genom en övning på Smartboarden med sekvensbilder ur Rödluvan och tidsord som pusslades ihop. Vi hade ett arbetspass där vi repeterade nominalgrupper genom att skriva några gemensamt på Smartboarden för att sedan skriva nominalgrupper individuellt i ett skrivhäfte. De fick kärnord av mig som de fick fylla ut till en nominalgrupper, t.ex. hund som blev en stor fin lurvig hund med långa spetsiga öron. Den här övning tyckte de mycket om och gjorde flera stycken som de gärna läste upp för mig och klasskompisarna. Eftersom det var en skrivuppgift där de skulle beskriva hur de gick så arbetade vi också med synonymer till gå.

I fas 3 så skrev vi ingen ny text eftersom vi relativt nyligen arbetat med genren och då skrev en gemensam text som vi nu gick tillbaka till och tittade på.

När vi var framme vid fas 4 fick de följande instruktion inför sitt skrivande.

Den vandringen glömmer jag aldrig

Titta på kartan!

Du ska gå från ditt hus (i nedre vänstra hörnet) till huset i övre högra hörnet. Välj själv vilken väg du vill ta. Berätta i orienteringen om vart du ska gå och varför du ska gå dit. Skriv och berätta vad som händer under vandringen och kom ihåg att det ska uppstå minst en komplikation.

Använd planeringsmallen och planera din text innan du börjar skriva.

Lycka till!

Planeringsmallen såg ut så här, Planering narrativ. När de planerat sin text var det dags att börja skriva och de skrev och skrev. Alla var fulla av inspiration från kartan och sin planering. När de skrivit färdigt fick de gå igenom sin text själva med hjälp av den här mallen innan de gick igenom den med mig Narrativ – bedömningsunderlag. De färdiga texterna satte vi upp på väggen runt en stor bild av kartan. Det var knappt att väggen räckte till för att få plats med allas texter!

När elevernas texter är färdiga brukar jag bedöma texten tillsammans med eleven med hjälp av bedömningsmallen i vår pedagogiska planering.

bedömningsmatris narrativ åk 3

 

Den här gången fick de sitta med en klasskamrat och göra bedömningar av varandras texter. Eftersom de gjort bedömningar av texter tillsammans med mig så många gånger med hjälp av liknande mallar så var de väldigt trygga med hur det fungerar och gjorde jättebra bedömningar av varandras texter. Här är inledningen på en text skriven av en pojke som när vi bedömde texten han skrev innan pratade mycket om att han behövde bygga ut nominalgrupper och skrev upp det som utvecklingsområde. Han var väldigt stolt över sin text där han kunde visa hur han utvecklats!

inledning

Instruktion i matematik – åk 3

Här kommer ett exempel på hur man kan använda sig av instruktioner i matematikundervisningen. Förra året hade jag en trea och där var det några stycken som hade svårt att lära sig att räkna ut subtraktionstal med tiotalsövergång. Jag hade provat alla möjliga sätt men nådde ändå inte riktigt fram. Jag fick då idéen att eleverna tillsammans med mig skulle skriva en instruktion om hur man ska göra när man räknar ut subtraktionstal med tiotalsövergång. Jag valde att göra det i halvklass så att det skulle bli lättare att få alla delaktiga i det gemensamma skrivandet. Jag inledde lektionen med att vi tillsammans räknade ut några tal på Smartboarden och diskuterade hur vi tänkte när vi räknade ut dem. Vi använde oss av både skriftlig huvudräkning och uppställningar och de fick välja vilket sätt de tyckte var enklast. Därefter berättade jag att vi skulle skriva en instruktion om hur man räknar ut ett subtraktionstal med tiotalsövergång. Vi skulle skriva den så att vem som helst som läste den skulle förstå och att vi kunde ge den till andra klasser.

Jag visade en pysselinstruktion och ett recept på Smartboarden för att visa på strukturen i en instruktion (Rubrik som informerar om målet, förteckning över material och tillvägagångssätt). Sedan frågade jag eleverna vad det var för rubrik som passade, vad är det vi ska göra? De kom överens om att rubriken skulle vara Subtraktionstal med tiotalsövergång. Därefter frågade jag dem om vad man behöver för material för att räkna ut ett tal. De kom snabbt på att man behövde ha penna, sudd, papper och ett mattetal. Efter lite diskussion kom de överens om att man också behövde ha en tallinje med med talen -10 till 10 på. Någon föreslog att man också behövde en hjärna varpå en diskussion om huruvida en hjärna är material eller inte följde. Vi tittade på pysselinstruktionen och receptet och konstaterade att där stod inte hjärna med fastän att man behöver det där också. Jag sa att de skulle tänka på material som sådant som man plockar fram innan man börjar och frågade brukar ni lägga hjärnan på bordet innan ni börjar räkna? Nej, skrattade de och vi gick vidare till att skriva tillvägagångssättet. Parallellt med att vi skrev tillvägagångssättet som de fick formulera så räknade vi ut ett tal. Vi gick mellan Notebook där vi räknade ut talet och Word som vi skrev i på Smartboarden för att få med alla steg. När vi var färdiga fick de hjälpa mig med layouten. Hur skulle instruktionen se ut?  Instruktionerna blev nästan helt identiska i bägge grupperna.

Lektionen därpå fick de tio tal av mig med subtrationstal med tiotalsövergång och en kopia av instruktion att ha till hjälp. Det gick jättebra för allihop även de få som innan varit osäkra. De fick med sig instruktionen hem och tio nya tal att räkna ut med hjälp av den. Jag hade ett test veckan därpå då de skulle släppa instruktionen och räkna utan den och alla i klassen klarade av det! Vad viktigt det är att använda språket i matematiken inte bara muntligt då de berättar om hur de tänker utan även att kunna formulera det skriftligt och få det på pränt!

Vi skrev fler instruktioner i matematik efter den här också. När vi skrev om area kan ni läsa om här http://www.pedagogstockholm.se/sprakutveckling/minskat-gap-mellan-starka-och-svaga-med-genrepedagogik/.

Instruktionen om subtraktionstal med tiotalsövergång blev så här:

Subtraktion