Etikettarkiv: åk 2

Sagan om den lilla lilla gumman blev Sagan om den stora stora alven

Skrivet den av

Vi har under de senaste veckorna arbetat utifrån Elsa Beskows klassiker Sagan om den lilla lilla gumman i min tvåa. Vi har pratat om vem Elsa Beskow var och läst böcker ur hennes bokskatt för att sedan fokusera på Sagan om den lilla lilla gumman. Efter att vi läst boken flera gånger tillsammans och diskuterat innehållet och illustrationerna fastnade vi vid frågan som så många andra före oss gjort – Hur gick det med katten?

I Sagan om den lilla lilla katten spann Thomas Halling vidare på den frågan. Jag läste den för min klass och även böckerna därpå, Sagan om den stora stora gubben och Sagan om det allra allra största, vilka min klass älskade. Det fanns så mycket att diskutera som t.ex. hur han härmat strukturen i Sagan om den lilla lilla gumman och hur illustrationerna som Gunna Grähs gjort samtidigt liknar och skiljer sig från Elsa Beskows. Under tiden som vi läste böckerna skrev vi upp ord som var nya för elever i klassen på vår expertordsplansch samtidigt som vi förklarade dem. Expertorden återkom vi till flera gånger och repeterade dess betydelse tillsammans.Vi återgick sedan till Sagan om den lilla lilla gumman igen för att plocka ut narrativens struktur ur den. De olika strukturstegen fyllde vi i en mall. Vi kunde då konstatera att det inte fanns någon lösning på problemet som uppstod, att det här är en saga som till skillnad mot de flesta andra har ett olyckligt slut.

Jag berättade sedan att vi precis som Thomas Halling skulle härma Elsas bok och göra en omskrivning. Jag hänvisade till när vi i ettan gjorde omskrivningar av sagan om de tre små grisarna för att mina elever skulle få en bild av vad vi skulle göra.  Vi planerade sedan tillsammans hur vår saga skulle bli. Som ni kan se i mallen så har sagan en viss inspiration från istiden som vi nyligen läst om. Mina elever ville även ha en lösning och ett lyckligt slut.Med hjälp av vår planering skrev vi sedan följande saga:Den gemensamma omskrivning var en förberedelse inför att eleverna skulle göra egna omskrivningar i sina skrivpar. Genom att vi planerat och skrivit tillsammans hade elever fått en modell av hur de skulle göra sina egna omskrivningar.

Nu är klassen i full gång med att göra sina egna böcker av sina omskrivningar. Sista lektionen idag blev den första färdig och kunde läsas upp för klassen. Nu väntar vi med spänning på resten av böckerna.

Stöttning för att förstå ett nytt ämnesområde

Skrivet den av

Hur planerar och lägger vi upp undervisningen så att alla elever kan ta till sig ett nytt innehåll? Den utmaningen står vi inför vid varje nytt arbetsområde. I min klass är spridningen i elevernas språk- och kunskapsutveckling stor liksom det är i de flesta klasser idag. Nästan alla elever är flerspråkiga och några av eleverna har bara bott i Sverige i några eller något år. Min utmaning är att planera vilka stöttningsstrategier jag ska använda mig av i undervisningen så att alla elever kan ta till sig innehållet och lära sig ämnet och språket.

I min tvåa arbetar vi nu med hur jorden skapades, det första livet på jorden för att sedan börja läsa om forntiden. Igår arbetade vi med Big Bang.

Till arbetet ville jag ha en text att läsa tillsammans och en film att se och jag hittade en del texter och filmer att välja ifrån. Texterna och filmerna jag väljer till min undervisning vill jag att alla elever ska förstå samtidigt som de inte får vara förenklade. De ska vara på en nivå som passar årskurs två.

Den här gången valde jag en film om Big Bang och en text ur en gammal bok (Noak 3) som jag hittade på skolan. I filmen och texten skulle eleverna möta ord och begrepp som t.ex. universum, explosion, slungade, gasmoln, galaxer och materia. Dessa ord behöver man förstå för att kunna ta till sig innehållet vilket jag behövde planera för.

Jag gick igenom filmens innehåll innan filmen visades och förklarade ord och begrepp som de skulle möta i filmen. När vi ser filmer är mina elever vana vid att säga stopp när det är något i filmen som de inte förstår och vill att jag ska förklara mer om så inför filmvisningen påminde jag dem om det. Vi stannade upp filmen några gånger antingen pga att en elev sagt stopp eller pga att jag ville stanna upp och visa något av det som jag förklarat innan filmen. Efter filmen sammanfattade vi innehållet och skrev upp några av orden på vår expertordsplansch som alltid sitter uppe längst fram i klassrummet. Där skriver vi upp nya ord vi lär oss som hör till ämnet vi arbetar med.

Vi gick sedan över till texten som jag valt ut. Den hade jag planerat att vi skulle läsa genom en detaljerad läsning för att eleverna sedan skulle göra en omskrivning av den. Under den detaljerade läsningen läser vi texten tillsammans och identifierar betydelsebärande ord och delar som jag markerar. Inför varje mening vi ska läsa förbereder jag eleverna på vad texten ska handla om och efter att vi läst meningen ställer jag en fråga där jag ger betydelsen av ett eller flera ord som eleverna ska identifiera. Texten finns uppe på smartboarden och eleverna har varsitt exemplar av texten och en markeringspenna. Jag hade skrivit av texten för att eleverna skulle kunna göra markeringar i den.Efter att vi läst igenom texten tillsammans och markerat ord repeterade vi vad de markerade orden betyder innan det var dags för rast. Efter rasten fick eleverna de markerade orden på en lista för att med stöd av dem göra en omskrivning av texten. Eleverna skrev på varsin iPad men samarbetade i par. Under skrivandet diskuterade de innehållet och hur de skulle formulera sig tillsammans i skrivparen. De använde de nya orden och begreppen som vi mött under lektionerna i sina diskussioner och texter. Här är en av de färdiga texterna.Hur gick det då med förståelsen av innehållet och språket? Jo, efter att eleverna skrivit sina texter klarade allihop av att berätta om Big Bang. Nu arbetar vi vidare med det första livet på jorden och på torsdag gör vi ett besök på vår naturskola Eggeby gård där vi kommer att få en lektion om Big bang och det första livet på jorden för att repetera det.

Återgivande texter om vårt museibesök

Nu är det dags att använda oss av de kunskaper om den personligt återgivande genren som jag beskrev hur vi arbetat med i mitt förra blogginlägg. Arbetet jag beskrev där hör till fas två i cirkelmodellen.

Jag ska nu beskriva hur vi arbetade igenom resten av cirkelmodellen genom att skriva en personligt återgivande text om en utflykt till Riksidrottsmuseet. Till fas ett i cirkelmodellen hör studiebesöket och även lektionen dagen därpå då vi för att bygga upp kunskapen hos alla elever och befästa den återberättade besöket muntligt tillsammans och tittade på bilder från besöket. Efter att vi återberättat besöket och satt ord på allt vi upplevt och gjort tillsammans så planerade vi texten tillsammans. Vi använde oss av en planeringsmall som finns som extramaterial till boken Låt språket bära. Vi skrev in stödord i den till det vi skulle skriva om i texten och pratade om att det var viktigt att vi i våra texter skrev mycket mer än bara meningar med stödorden i, att vi använder evaluerande språk, beskriver hur vi reagerat, tyckt och tänkt om det som hände. Vi repeterade det vi arbetat med i fas 2 som förutom evaluerande språk var genrens struktur, tidsord och aktionsverb.I fas tre av cirkelmodellen valde jag att vi skrev en gemensam orientering. Jag valde det eftersom jag vill att eleverna ska bygga ut sina orienteringar mer. Genom att vi skriver den tillsammans får de en modell för hur man kan bygga ut orienteringen. När vi skrivit färdigt orienteringen mailade jag den till eleverna så att de kunde skriva vidare på den. I fas fyra skrev eleverna färdigt texten med hjälp av den gemensamma planeringen. Innan de började skriva repeterade vi lärandemålen:

  • Du ska kunna använda passande struktur för en Personligt återgivande genre.
  • Du ska kunna använda dig av olika tidsord i texten för att ordna händelserna i kronologisk ordning.
  • Du ska kunna använda dig av passande aktionsverb för att driva handlingen framåt.
  • Du ska kunna använda dig av ett evaluerande språk i dina texter för att beskriva hur du tyckte, tänkte och kände.
  • Du ska kunna bearbeta din text utifrån den bedömning som du får av din text.

För att öva på det sista lärandemålet att bearbeta sin text har eleverna en checklista till hjälp som de använder när de skrivit sitt första utkast. De använder checklistan på egen hand eller med stöd av mig för att bedöma sin text. De bearbetar sedan sin text utifrån bedömningen. När texten är färdig fyller vi i en bedömningsmatris tillsammans för att se vad de visat på i sin text. Utifrån den bedömningen diskuterar vi vad de ska försöka utveckla i sin nästa text.Här är två av texterna:

Att återberätta

För att återberätta något som vi gjort eller varit med om skriver vi en personligt återgivande text vilket vi började med redan i förskoleklass. Då texten kan byggas runt en gemensamt upplevd händelse är den väldigt tacksam att arbeta med tillsammans med eleverna vilket gjorde att vi skrev flera texter i genren både i förskoleklass, åk 1 och nu i åk 2.

Det är viktigt att det är en progression i textgenren genom skolåren så att elevernas texter utvecklas. I förskoleklass hade texten en enkel uppbyggnad. Den startade med en enkel orientering följt av att vi räknade upp några händelser i kronologisk ordning innan vi skrev en avslutande kommentar om vad vi tyckte om det som hänt. I åk 1 byggde vi ut textgenren med att skriva mer om händelserna och få in det evaluerande språket som beskriver hur vi reagerat på det som hänt. Nu i åk 2 går vi djupare in i de språktypiska dragen för genren och arbetar med följande lärandemål:

  • Du ska kunna använda passande struktur för en Personligt återgivande genre.
  • Du ska kunna använda dig av olika tidsord i texten för att ordna händelserna i kronologisk ordning.
  • Du ska kunna använda dig av passande aktionsverb för att driva handlingen framåt.
  • Du ska kunna använda dig av ett evaluerande språk i dina texter för att beskriva hur du tyckte, tänkte och kände.
  • Du ska kunna bearbeta din text utifrån den bedömning som du får av din text.

Detta arbete hör till fas två i cirkelmodellen.

Jag skrev en modelltext som vi använde som grund för att arbeta med detta. När vi arbetade med strukturen plockade vi ut strukturen modelltexten tillsammans på smartboarden. Sedan delade jag in eleverna i par och gav dem varsitt exemplar av texten som jag klippt isär i de olika strukturstegen vilken de fick pussla ihop. De fick också lappar med de olika strukturstegens namn på som de lade bredvid respektive struktursteg.

Vi repeterade vad tidsord är och vad de har för funktion innan vi tillsammans plockade ut tidsorden ur texten på smartboarden. Vi fyllde på vår plansch med tidsord som vi har i klassrummet med de nya tidsorden vi hittade innan jag delade in eleverna i par som fick varsin lucktext där jag tagit bort tidsorden som de fick fylla i. Vilka tidsord de valt att skriva in i luckorna i de olika paren blev ett bra underlag för att tillsammans diskutera hur man kan variera tidsorden och vad skillnaden i texten blir beroende vilket tidsord man väljer – nu, plötsligt, efter ett tag.

Vi har plockat ut aktionsverben ur texten tillsammans genom att markera dem i texten på smartboarden. Vi fyllde sedan på vår plansch med aktionsverb genom att sätta upp de nya verben vi hittade. Därefter delades eleverna återigen in i par för att arbeta med en lucktext där jag tagit bort aktionsverben som eleverna fick fylla i tillsammans. I den gemensamma genomgången av vilka verb de olika paren valt att skriva belystes vad aktionsverben har för funktion i texten och vad som händer med textens innehåll och nyanser när man byter mellan olika aktionsverb. Vi lekte även charader med de olika aktionsverb som vi samlat på vår plansch. Genom charadern där eleverna visade de olika verben med kroppen gavs alla elever oavsett språknivå möjligheter att förstå och ta till sig orden. Charader är ju dessutom väldigt roligt;)

Slutligen arbetade vi med det evaluerande språket, språket som uttrycker hur skribenten reagerat – tänkt, känt, tyckt. Vi pratade om hur viktigt det var för att göra texten intressant. Om skribenten bara räknar upp alla händelser men inte skriver något om hur hen reagerat blir texten ganska tråkig att läsa. Vi läste modelltexten tillsammans på smartboarden och eleverna letade upp ställena där det fanns evaluerande språk varpå jag markerade det.Av modelltexten gjorde jag en genreplansch som vi satte upp i klassrummet. Vi ska nu använda vår kunskap som vi byggt upp i fas 2 för att skriva en personligt återgivande text om en utflykt.